USA och Iran har ingått en avsiktsförklaring med målet att uppnå fred. Den senaste veckan har priset på brentolja fallit med 12% och hotnivån i Hormuzsundet har som en följd av avtalet sänkts.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, menar att det finns en stor risk för bakslag i de kommande förhandlingarna som kan påverka energipriserna. Men att situationen ändå ser mer positiv ut än tidigare.

“Den viktiga slutsatsen om man tittar på USA och Iran, att det finns en vilja att inte gå tillbaka till en krigseskalering. Det kommer att bli bakslag, det kommer att finnas en nervositet, men USA och Iran vill inte tillbaka till den situation som vi hade tidigare”, säger Robert Bergqvist.

Inflationsriskerna kan gå ner

Om man skulle frysa läget som det är just nu, skulle det innebära att energipriserna gått upp 6-7% sedan krisen inleddes, uppger Bergqvist.

“Det är hanterbara nivåer utifrån både ett tillväxt- och inflationsperspektiv”, säger han.

Konsumenterna är fortsatt priskänsliga, vilket gör det svårt för många företag att höja priserna. Men insikten bland företagen om att krisen kan vara tillfällig kan fungera positivt på inflationen.

“Det gör att jag tror att inflationsriskerna faktiskt kan gå ner härifrån nu”, säger Bergqvist.

Fortsatt stora risker

Han understryker att det fortfarande finns stora inflationsrisker i omvärlden. Men om man tittar på Sverige finns ett gynnsamt utgångsläge om oljepriset stabiliseras.

“Om energipriserna ligger kvar på nuvarande nivåer är det nästan så att man så småningom kan börja fundera på om dörren ska öppnas för en räntesänkning. Men vi är inte där än, det är för stora frågetecken”, säger Bergqvist.

Riksbankens styrränta ligger för närvarande på 1,75%. Samtidigt är det geopolitiska läget synnerligen svårbedömt. Tvära kast i den amerikanska säkerhetspolitiken ritar snabbt om spelplanen. Krig är per definition svåra att bedöma utfallet av.

Medan Riksbanken förhållit sig avvaktande har ECB och Norges Bank höjt sina räntor. Amerikanska Federal Reserve har öppnat för en höjning senare i år.

“Jag förstår om Riksbanken är extra stressad, och det har varit väldigt svårt att göra prognoser med tanke på att våren varit exceptionell”, säger Bergqvist.

“Mardröm för centralbankerna”

Utmaningen handlar både om att förstå hur efterfrågan i ekonomin påverkas. Höjda priser äter upp företags vinster och urholkar konsumenternas köpkraft. Parallellt händer mycket på produktionssidan.

“Vi har en kraftfull investeringscykel som pågår i Sverige och resten av världen. De investeringarna skapar förstås en efterfrågan och skulle kunna skapa en viss inflation – samtidigt som det skapar produktionskapacitet”, säger han och fortsätter:

“Centralbanker måste förstå vad som händer med efterfrågan och vad som händer på produktionssidan. Där finns en enorm transformation. Det gör det till lite av en mardröm för centralbankerna att ta beslut om räntan.”

Geopolitiken fortsatt risk

Börsen har både under förra årets handelskrig initierat av Donald Trump och under årets energikris uppvisat en generellt stark motståndskraft. Men han tycker inte att investerare överskattat den geopolitiska risken med tanke på hur starkt börsen gått.

Iran-krisen är inte överspelad, Kinas agenda skapar osäkerhet i Asien och Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter.

Snarare handlar det om investeringscykeln, och att många underskattar företagens anpassningsförmåga.

“Det som har varit en motvikt till den geopolitiska osäkerheten är en hyggligt stark investeringscykel. I kombination med ganska solida arbetsmarknader. Sedan har många en tendens att underskatta kreativiteten i företagssektorn”, säger han.

“Vid kriser så fattar olika aktörer en mängd beslut och försöker att anpassa sig till det nya läget. Det blir en mildrande faktor vid geopolitiska situationer.”