Intresset för räntesparande har ökat markant de senaste åren. Det beror självklart på den oroliga börsen i kombination med rekordlåga räntor som gör att traditionellt banksparande inte ger mer än småsmulor.

Fondbolagen var först att hänga på trenden och startade redan för tre fyra år sedan fonder som investerar i företagsobligationer, obligationer utgivna av företag som Volvo, ABB och Sandvik. De har blivit en stor succé och de flesta fondbolag med självaktning har en eller fler varianter.

Nordea är en av de banker som erbjuder företagsobligationsfonder, men nu har Nordea Markets gett sig in på ett nytt område med nya produkter som de kallar räntebevis. Det är inga fonder, utan enskilda värdepapper som är konstruerade som enskilda företagsobligationer. Det är de första i sitt slag.

De är anpassade för privatpersoner och handlas i poster om 10 000 kronor. Räntebetalningarna sker fyra gånger per år. Dessutom är de börsnoterade, således går de att köpa och sälja under dagen när börsen är öppen. Det gör att marknadspriset kommer att variera. Räntan som papperet ger är dock alltid kopplad till en fast handelspost om 100 bevis för 100 kronor styck, alltså 10 000 kronor.

Om duköper en post på 100 bevis för 99,90 kronor styck för totalt 9 990 kronor, får du ändå ränta på 10 000 kronor. Om du köper till kursen 101 kronor, alltså en post för 10 100 kronor beräknas räntan ändå bara på 10 000. Just nu handlas samtliga räntebevis lite över det nominella beloppet vilket gör att räntan blir något sämre än vad som står i listan.

Än så länge har Nordea noterat sex olika räntebevis. De heter RB Ericsson, RB Carlsberg, RB Stena, RB Nokia, RB Stora Enso och RB Volvo.

Precis som många företagsobligationer bygger räntebevisen på en kombination av tre månaders stibor-ränta plus en kreditriskpremie beroende på vilket företag bevisen baseras på. Idag ligger stibor-räntan på cirka 2,3 procent.

Räntan är till synes hög, för till exempel Ericsson uppgår den till drygt 4,4 procent per år. Enligt Michael Errington på investmentbanken Nordic Fixed Income RB Ericsson-papperet mer än en vanlig företagsobligation, utgiven av Ericsson. En sådan ger knappt 3 procent. Men det beror på att ägarna av Nordeas räntebevis också har en kreditrisk på Nordea som de får betalt för.

Räntan som räntebevisen ger skiftar med kreditvärdigheten hos bolagen. Marknaden anser att Stena har högst risk, varför också räntan i räntebeviset RB Stena är högst, cirka 7,7 procent per år.

Värdet på räntebevisen kommer alltså gå upp om det underliggande bolaget och Nordeas ekonomiska situation förbättras, och falla om den försämras. Den största risken med en investering i räntebevisen är om något av bolagen ställer in betalningarna. Då kommer värdet på räntebeviset att falla kraftigt. I värsta fall kan det bli noll, men det är inte troligt.

Avgiften för räntebevisen ligger på 0,6 procent per år, och är redan borträknad från den kupongränta som Nordea utlovar. I den avgiften ligger en hel del administration som Nordea tar på sig. Dels ser de till att hålla marknaden likvid plus att de ser till att investerarna får sin ränteutbetalning kvartalsvis.

Utan att ha tagit ställning till kreditvärdigheten i något av de underliggande bolagen, anser placera.nu att räntebevisen generellt är ett bra alternativ till företagsobligationsfonder. Det är dock viktigt att poängtera att risken är lägre i fonderna då de investerar i många fler värdepapper utgivna av olika bolag.

En nackdel med

Nordeas räntebevis är att spreaden, skillnaden mellan köp- och säljkurs, är hög. Nordea uppger att den ligger mellan 1 till 2 procent. Det gör att de inte är bra att handla aktivt med dem, då kommer spreaderna äta upp en del av kapitalet.