Debatten om pensionerna handlar ofta om ett system under press och uppmaningen till unga är att tidigt se över sitt sparande. Men Ole Settergren, tidigare analyschef på Pensionsmyndigheten, tycker att bilden ibland är för dramatisk.

"Personer i 30-årsåldern med tjänstepension har ganska liten anledning att pensionsspara av oro", säger han i Placerapodden.

Efter att ha arbetat tre decennier i det svenska pensionssystemet menar han att själva kärnan fortfarande fungerar relativt väl.

"De inkomstgrundade delarna har faktiskt varit väldigt stabila."

Det gäller främst inkomstpensionen och premiepensionen. Däremot tycker han att politikerna successivt gjort systemet mer svåröverskådligt genom olika tillägg och stöd.

"Nu har Sverige ett system som blivit både krångligt och motsägelsefullt."

Han pekar bland annat på höjd garantipension, förändringar i bostadstillägget och införandet av inkomstpensionstillägget.

Enligt Settergren har det stärkt ekonomin för vissa pensionärer, men samtidigt gjort kopplingen mellan arbete och pension svagare.

"Skillnaden mellan den som arbetat mycket och den som arbetat lite har minskat."

Passivitet har ofta varit bäst

En vanlig missuppfattning, enligt Settergren, är att pensionen kräver ständig aktivitet och avancerade fondval.

"Det finns ingenting som tyder på att man måste vara aktiv i premiepensionen för att få en bra pension."

Tvärtom har många som stannat kvar i statens förvalsalternativ fått bättre utveckling än aktiva fondsparare, påtalar han.

Settergrens råd är betydligt mindre dramatiska än många kommersiella pensionsbudskap:

"Jobba länge, ha tjänstepension och logga in på Minpension då och då."

Demografin

Samtidigt finns en växande oro kring hur pensionerna påverkas av att Sverige får allt färre barn och en allt äldre befolkning.

Där är Ole Settergren mindre alarmistisk än många andra.

"Låga födelsetal kommer långsiktigt påverka inkomstpensionssystemet negativt, det är helt klart. Men det ligger väldigt långt fram i tiden."

Han uppskattar att det kan dröja omkring 50 år innan utvecklingen får tydliga effekter

"Det är inte så att pengarna plötsligt tar slut helt och hållet. Men om befolkningen tar slut fungerar förstås inte pensionssystemet heller."

65 räcker inte längre

Där Settergren däremot tror att många underskattar utvecklingen är pensionsåldern.

"Jag tror inte att majoriteten av befolkningen kommer ha råd att gå i pension vid 65."

För yngre generationer handlar det snarare om att arbeta till 67 eller 68 år – kanske längre beroende på hur riktåldern förändras framöver.

Längden på arbetslivet är viktigare än många sparstrategier, framhäver han.

"Att kunna och vilja jobba längre får sannolikt större betydelse än vilken premiepensionsfond man väljer."

Samtidigt försvarar Settergren fortfarande pensionssystemets finansiella konstruktion. Problemet, enligt honom, är snarare att politiken försökt använda systemet till flera olika syften samtidigt.

"Politikerna säger att arbete ska löna sig. Samtidigt inför man fler tillägg som jämnar ut skillnaderna."

Resultatet har blivit ett system som både ska fungera som försäkring, bidragssystem och fattigdomsbekämpning.

"Det fungerar, men det är inte särskilt elegant."

Lyssna på hela intervjun i Placerapodden här eller här.