När SEB:s sparbarometer publicerades för några dagar sedan visade det sig att det mesta av nysparandet går till vanliga bankkonton. SEB:s privatekonom Gunilla Nyström uttryckte sin oro för att så många väljer banksparandet framför ett kanske mer långsiktigt sparande i aktier eller aktiefonder. Med ett traditionellt banksparande kommer man inte ens att dubbla sitt sparkapital på 30 år, medan en kombination av aktie- och räntesparande skulle ge en sparare mångdubbelt mer.

Hur kommer det sig då att så många ändå väljer att placera sina pengar på bankkonton? Patric Andersson är ekonomie doktor och forskare vid centrum för Ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm. Han undervisar bland annat i Finansiell Psykologi.

"Om man vill ha låg risk så finns det andra produkter än bankboken", säger Patric Andersson.

Många sparare tycker att banksparandet känns säkert och tryggt, men känner inte till att det finns andra sparformer som är lika trygga, men ger en högre avkastning. Deras bekymmer är att de har namn som slutar på "-fond", som räntefonder eller hedgefonder.

Det visar sig nämligen att sparare även undviker exempelvis räntefonder när det blir oroligt på börsen. Patric Andersson tror att många drar alla fonder över en kam och därför skyr alla former av fondsparande när aktiemarknaden skakar, som inträffade i maj.  

"Jag tror att det var många som upptäckte att det fanns en nedsida på börsen efter de senaste årens börsuppgång", säger Patric Andersson.

"Men det finns en fördel med att tänka långsiktigt och agera lite långsammare på nyheter och förändringar."

Enligt SEB:s sparbarometer har hushållens förmögenheter nu återhämtat sig efter börsnedgången i maj. Det bekräftar vad Patric Andersson säger om värdet i att vara långsam och våga tänka långsiktigt. Trots det lägger spararna nu en stor del av sitt nysparande på vanliga bankkonton.

Vilket möjligen också förklarar varför det behövs forskning om just ekonomisk

psykologi

.