En brittisk "exit" väntas leda till lägre riskvilja och mindre efterfrågan på riskfyllda tillgångar, med ett svagare pund som följd, men en mjukare penningpolitik från Bank of England väntas mildra detta. Det skriver Nordea i ett kundbrev.

Dessutom skulle "Brexit" antagligen också ge stöd åt en fortsatt lätt penningpolitik från ECB då spekulationer om spridningsrisker inom euroområdet skulle tynga euron, tror Nordea.

Banken tror dock inte att en "Brexit" skulle föranleda Riksbanken att vidta fler lättnader, även om de självklart skulle vara redo att erbjuda mer likviditet och intervenera på valutamarknaderna om reaktionerna på de finansiella marknaderna blir stora.

Nordea gör bedömningen att en period med hög riskaversion och där både pundet och euron tar stryk samtidigt som räntedifferenserna mellan eurozonens viktigaste länder vidgas "kan vara positivt för svenska statsobligationer".

"Kronan bör i detta scenario handla starkare mot både pundet och euron. Effekten bedöms dock bli tillfällig och förhållandevis liten", enligt Nordea, som tillägger att vid en mer markerad försvagning av euron skulle en mer tydlig kronförstärkning inte uteslutas.

På sikt skulle en "exit" från EU med största sannolikhet leda till minskad handel och lägre potentiell tillväxt i Storbritannien.

"För svensk del bedömer vi att de direkta handelseffekterna skulle bli förhållandevis små vid Brexit eftersom förutsättningar för att teckna bilaterala handelsavtal är goda. Endast i den mån ett Brexit tynger den brittiska ekonomin och inhemsk efterfrågan skulle svensk handel drabbas indirekt", skriver Nordea.

Banken räknar med att en röst för fortsatt EU-medlemskap väntas få den motsatta effekten till "Brexit", det vill säga ökad riskbenägenhet, med högre räntor, starkare pund och euro.

Nordea tror att det faktiskt kan bli större marknadsreaktioner om britterna röstar för att stanna kvar i EU, särskilt eftersom opinionsundersökningarna var jämna inför omröstningen och utfallet därmed överraskande.

"Orsaken är att utgången av 'stanna' är mer tydlig än en 'exit'. Ett stanna innebär att Brexit-frågan begravs, medan en 'exit' innebär en utdragen process som till och med kan innebära att Storbritannien till sist ändå väljer att stanna kvar", enligt Nordea.

Kombinationen av den brittiska politiska majoritetens stöd för fortsatt medlemskap, tillsammans med endast en blygsam övervikt för "Brexit" i folkomröstningen, skulle mycket väl kunna innebära att den brittiska regeringen väljer att gå emot folkomröstningen; skjuter på avskedsansökan och istället börjar förhandla om ytterligare särlösningar för Storbritannien.

Det skulle iså fall innebära att det aldrig blir någon de facto "exit" eller att utträdet skjuts längre in i en oviss framtid, enligt Nordea.