Den svenska ekonomin utvecklas rekordstarkt, tillväxten har blivit högre än väntat och arbetsmarknaden förbättras stadigt. Det skriver Riksbanken i en sammanfattning av den penningpolitiska diskussionen vid mötet den 14 december.

Högre elpriser och råvarupriser driver tillfälligt upp inflationen, men det underliggande inflationstrycket är lågt i dagsläget. Det väntas dock stiga i takt med att konjunkturen stärks.

Den ekonomiska återhämtningen fortsätter också i stora delar av omvärlden även om utvecklingen är osäker i bland annat Europa till följd av oron för de statsfinansiella problemen. Utsikterna har däremot förbättrats i USA, men samtidigt består osäkerheten på bostadsmarknaden och utvecklingen på arbetsmarknaden är fortsatt svag, skriver Riksbanken.

Sammantaget innebär det enligt Ingves att det nu är lämpligt att höja räntan och att fortsätta med räntehöjningar längre fram.

Riksbanken har länge uttryckt oro för hushållens ökade skuldbörda. Det finns dock verktyg som är mer effektiva mot bostadsprisökningar och ökad skuldsättning bland hushållen än räntehöjningar från Riksbanken. Dessa inkluderar amorteringskrav från bankerna och ökade kapitaltäckningkrav för utlåning mot säkerhet i bostäder, anser vice Riksbankchef Lars Nyberg.

Samtidigt är det för tidigt att bedöma hur stora effekter Finansinspektionens lånetak kommer att få på hushållens skuldsättning.

Vice riksbankschef Lars Nyberg sade att även om bostadspriserna i dagsläget kan förklaras av ökande realinkomster, låga räntor och begränsat byggande finns det all anledning att vara orolig för hushållens ökade skuldbörda.

Om höjda räntor och Finansinspektionens lånetak kommer att dämpa tillväxten i hushållens upplåning återstår att se. Den utvecklingen måste följas noggrant. Men det är intressant och positivt att notera att de flesta som deltar i debatten nu förefaller att ha synen att reporäntan inte är det bästa instrumentet om man vill dämpa tillväxten i hushållens upplåning.

Frivilliga amorteringskrav från bankerna eller ökade kapitaltäckningskrav för utlåning mot säkerhet i bostäder kan till exempel vara bättre åtgärder, enligt Lars Nyberg.

Även Riksbankschef Stefan Ingves anser att det är för tidigt att bedöma vilken effekt Finansinspektionens lånetak kommer att få på hushållens stigande skulder.

För att undvika problem längre fram är det även mot den här bakgrunden lämpligt att höja räntan och indikera räntehöjningar i framtiden såsom räntebanan anger, enligt Stefan Ingves.

Enligt Lars EO Svensson finns det forskning som tyder på att styrräntan har små effekter på bostadspriserna. Det är hans uppfattning att frågan om penningpolitiken, bostadspriser och hushållens skuldsättning, inte ingår i mandatet för penningpolitiken från Riksbankslagen och att förarbetena inte ger utrymme för att försöka påverka bostadspriser eller hushållens skuldsättning på bekostnad av målet för inflation och resursutnyttjande.

Om bostadspriser och skuldsättning skulle bedömas innebära problem finns det dessutom enligt Lars EO Svensson effektiva instrument som har större effekt på bostadspriser och skuldsättning än styrräntan utan att ha negativa effekter på inflation och resursutnyttjande.

Dessa inkluderar bland annat belåningsgradsrestriktioner, amorteringskrav, specifika skatter.