Amerikanska kärninflationen (inflationen exklusive mat och energipriser) landade på 3,1% på årsbasis för juli. Det är något högre än Trading Economics konsensus som låg på 3,0%. Det innebär en ökning av kärninflationen med 0,3% från förra månaden.

Spridda skurar

Däremot kom KPI in något lägre än väntat på 2,7% i årstakt, jämfört med förra månadens 2,8%. Något som har fått börserna att reagera positivt initialt. Det är primärt billigare energi som påverkat KPI-siffrorna, där energipriserna minskade med 1,1% i juli och 1,6% på årsbasis.

Elisabet Kopelman är USA-ekonom på SEB och tycker att siffrorna var väntade.

Hon påpekar att dagens data går tvärt emot förra månadens siffror. Då ökade varupriserna, men inflationen på det stora hela dämpades av avmattade tjänstepriser. Nu är det istället tjänstepriserna som drar iväg och varupriserna som bromsar.

"Under ytan är det kanske en lite annorlunda bild än föregående månad, men inte så att jag tycker att det på något sätt är några dramatiska avvikelser för vad man hade kunnat vänta sig inför siffrorna", säger hon till Placera.

Inga kraftiga tulleffekter

De flesta ekonomer har trott att tullarna kommer leda till högre inflation i USA och det har varit en ständig fråga om när den så kallade tulleffekten kommer slå igenom.

Elisabet Kopelman anser att man redan kan se effekten av tullarna, även om den än så länge inte lett till någon dramatik. Hon tar upp som exempel att varupriserna har ökat, men att de gör det i en måttlig takt.

"Vi är inte i närheten av vad vi såg för ett antal år sedan efter pandemin. Så vi ser effekter av tullarna men inga dramatiska effekter skulle jag säga, än så länge."

Räntebeskedet i september

Vad som däremot kan skapa dramatik framåt är styrräntebeskedet från Federal Reserve. Donald Trump har gjort det tydligt att han vill se en kraftig sänkning av styrräntan vid septemberbeskedet. Något som motverkas av högre inflation.

Elisabet Kopelman tror att det framöver kommer att vara viktigt för Jerome Powell att studera utvecklingen på arbetsmarknaden. Inflationsbeskedet är viktigt men hon tror att det är en tillfällig effekt vi kan se, som därför inte ska tas i beaktning vid ett räntebeslut. Det kommer vara en ökande arbetslöshet som får centralbanken att släppa på räntan, inte hur inflationen ser ut i nuläget.

Hon konstaterar dock att det går att se en kraftig inbromsning i jobbmarknaden. Något som inte var helt väntat av Fed.

"Det var ju lite av en varningssignal. Håller den tendensen i sig behöver ju Fed sänka räntan", menar Kopelman.

Räntebeskedet från Fed väntas den 17 september.