Börshandlade fonder, ETF:er, röner stort intresse internationellt. Globalt finns det över 1 600 olika ETF:er runt om i världen som är noterade på över 40 olika börser. Bakom ETF:erna står 85 fondbolag vars fonder har ett kapital på cirka 5 000 miljarder kronor, enligt sajten www.etfsverige.se.

Fram till nu har Handelsbanken styrt och ställt på den svenska ETF:marknaden genom sitt dotterblag Xact Fonder som i dagsläget tillhandahåller sju stycken börshandlande fonder som följer svenska och nordiska index. Men nu får de konkurrens. I oktober lanserar HQ sina tre första ETF:er i samarbete med Nasdaq OMX.

Vid starten lanseras två fonder som baseras på det svenska OMXS30-indexet, och en som baseras på det amerikanska Nasdaq 100-indexet. Jacob Sternius som nyligen rekryterats från just Xact tror inte att man ska konkurera rakt av med Xacts svenska produkter. Det betyder att HQ sannolikt lanserar ETF:er som har en annan hävstång än de 50 procent som Xact Bull och Xact Bear har. Troligen blir hävstången större.

Större hävstång kommer säkert att attrahera en hel del investerare, idag står Xact Bull och Xact Bear för en väldigt stor andel av handeln på börsen. Att kunna investera i Nasdaq 100-index på Stockholmsbörsen blir också en nyhet, men inte en kioskvältare. Redan idag kan man köpa ETF:er som följer Nasdaq på den tyska börsen genom bland annat Nordnet och E-trade.

Längre fram i tiden ligger lanseringar av ytterligare ETF:er från HQ:s sida.

"Detta är bara början, framför oss ser vi flera produkter, till exempel ränteindex och råvaror", säger Mikael König, vd för HQ Bank.

Stephan Agerman, mannen bakom siten www.etfsverige.se, tror att nu går startskottet för slaget om den svenska ETF-marknaden.

"Den svenska ETF-marknaden har hittills, jämfört med övriga Europa, utvecklats trögt. HQ:s satsning är nog starten på större aktioner från flera aktörer. Hittills har de stora bankerna, förutom Handelsbanken, inte vågat gå in. Antagligen av rädsla för att kannibalisera på sina traditionella aktivt förvaltade fonder. Nu tvingas de säkert att hänga på", säger Stephan Agerman.

HQ:s samarbete med Nasdaq OMX är säkert bra, men ingen garanti för att de ska lyckas. För att bli framgångsrika måste de bygga upp en dedikerad avdelning för ETF:er, både när det gäller indexförvaltningen och för marknadsföringen. Inom Handelsbanken är det åtta personer som sköter indexförvaltningen, och Deutsche Bank som är trea i europa, har en hel stab för att driva och marknadsföra sina ETF:er.

För att lyckas anser också Stephan Agerman att de måste erbjuda dedikerad analys både på underliggande och underliggande bolag. Framför allt när de kommer till mindre kända marknader än den svenska aktiemarknaden. Där kan samarbetet med Nasdaq OMX hjälpa till med produktkännedom och varumärke.

Annars är marknadsaktörer lite skeptiska till att Nasdaq OMX hoppar i säng med HQ och sätter sig på fler stolar. Risken finns att andra kunder, börsmedlemmar, inte tycker att det är så bra. Det är inte heller första gången det händer. Xact Fonder startades av OMX och sålde sedan bolaget till Handelsbanken.

En annan viktig framgångsfaktor är att HQ hittar bra och stora marknadsgaranter som ställer priser på produkterna. Likviditet och små spreadar är A och O när det kommer till ETF:er och utan marknadsgaranterna blir likviditeten mindre och handeln sämre. Handelsbanken har marknadsgarantavtal med alla de stora mäklarna, SEB, Swedbank, Nordea och Carnegie. Än så länge har HQ inget avtal på plats.

ETF:er utvecklades i USA och instrumentet har funnits sedan början på 1990-talet. Den första ETF:en som lanserades följde det välkända amerikanska indexet S&P 500 och gick under namnet SPDR eller "Spider".

I dag är SPDR den mest omsatta börshandlade fonden i världen och ett av det mest omsatta instrumenten på hela den amerikanska börsen. SPDR S&P 500 har ungefär 60 miljarder dollar under förvaltning och står därmed för cirka 15 procent av den totala ETF-marknaden i USA. Det finns ungefär 750 ETF:er noterade på de amerikanska börserna med 450 miljarder dollar under förvaltning.

I Europa har det funnits ETF:er sedan år 2000. Första noteringen gjordes på Deutsche Börse (XETRA). Idag är Deutsche Börse störst i Europa gällande ETF:er med omkring 400 listade ETF:er. Denna explosion av ETF:er har inneburit att Deutsche Börse tagit fram ett eget segment på XETRA för ETF:er som heter XTF. Under 2008 var den genomsnittlig månadsomsättning över 10 miljarder euro och hade vid utgången av 2008 ett förvaltat kapital på omkring 75 miljarder euro.

På senare tid har dock NYSE Euronext kommit ikapp Deutsche Börse sett i antal noterade ETF:er. Vid utgången av 2008 hade de båda europeiska börserna ungefär lika många noterade ETF:er.

På den svenska marknaden är det inte lika vanligt med börshandlade fonder. De få ETF:er som finns tillsammans med traditionella indexfonder, den s.k. passivmarknaden, förväntas utgöra omkring 6 procent av den totala aktiefondmarknaden i Sverige. I dagsläget finns det endast en ETF-leverantör i Sverige och det är Handelsbankens dotterbolag Xact Fonder. Xact beräknar sin nordiska marknadsandel till cirka 90 procent av passivmarknaden.