Långtifrån alla tjänstemän vet om att en del av deras lön sparas i något som kallas ITP. Tjänstemän på företag som har hängavtal med PTK eller som är med i Svenskt Näringsliv som har tjänstepensionen ITP. Man kan också vara anställd på ett företag som tecknat tjänstepensionen ITP utan att ha ett kollektivavtal.

Ända sedan ITP skapades på 60-talet har det varit förmånsbestämt. Nu blir det i stället premiebaserat. Det innebär att arbetsgivaren slipper risken och ansvaret för den anställdes slutliga pensionsnivå. I stället tar den anställde över risken. Som anställd får man en del valfrihet, men inte på långa vägar lika mycket som i PPM-systemet.

I den nya ITP-planen betalar arbetsgivaren en premie motsvarande 4,5 procent av lönen, upp till taket på 7,5 basbelopp. Däröver är premien 30 procent av lönen, ett stort tvångssparande för högavlönade om man så vill. Hur dessa pengar placeras har den enskilde bara ett begränsat inflytande över.

Hälften av pengarna ska placeras i Trygga produkten som kommer att likna en traditionell pensionsförsäkring. Den andra halvan hamnar i Fria produkten där man kan placera i fondförsäkringar. Man får välja bland högst 50 fonder. En ny mäktig nämnd, ITP-nämnden, ska besluta vilka fondkategorier som ska ingå.

Urvalet känns begränsat med tanke på att det finns omkring 40 000 fonder i världen. Men de flesta lär nöja sig med att välja bland ett fåtal fonder. Det visar erfarenheten från PPM-systemet, där endast ett fåtal har använt sig av utbudet på omkring 700 fonder.

Det blir två till fem bolag som får leverera de traditionella pensionsförsäkringarna till Trygga produkten. Ett av dessa bolag blir icke-valsalternativ, för dem som väljer att inte välja.

De snäva placeringsreglerna gör att höginkomsttagare av allt att döma blir förlorare i det nya systemet. Med större valmöjligheter hade de haft betydligt större chans till bättre avkastning.

Mitt i allt detta sitter Collectum, ett bolag som bildades 2002 för att handla upp och administrera lösningar i det nya ITP-avtalet och som får monopol på att göra detta.

Det är fack och arbetsgivare som har kommit överens om det nya ITP-avtalet. För arbetsgivarna har det varit viktigt att slippa den risk som det innebär att ge löften som ska hålla långa fram i tiden. Nu blir pensionen i princip vad den blir beroende på ekonomisk utveckling och, i viss mån, på hur väl de anställda placerar sina pensionspengar.

Arbetsgivarna har inte heller haft något emot den hårda styrningen och det begränsade urvalet i det nya ITP-systemet. Alltför många tjänstemän struntar helt enkelt i hur pensionen placeras. Då är det bättre med lite förmynderi, tycks skaparna av nya ITP ha tänkt.

Björn Dickson