EU-kommissionen presenterade i går sitt förslag för långtidsbudgeten 2028-2034. Budgeten föreslås hamna på 2 000 miljarder euro, motsvarande ungefär 1,26% av EU:s bruttonationalinkomst (BNI).

Nuvarande budget uppgår till ungefär 1,1% av BNI vilket innebär att förslaget är en kraftig utökning av budgeten.

För att finansiera utökningen av budgeten föreslår kommissionen att införa EU-gemensamma skatter på elavfall, tobak och storföretag.

Tre pelare

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyens budgetförslag vilar på tre pelare:

• 865 miljarder euro till jordbruk, fiske och utjämningspolitik.
• 410 miljarder euro till EU:s konkurrenskraft, inklusive forskning och innovation.
• 200 miljarder euro till utrikespolitik, varav 100 miljarder euro till Ukraina.

Bidragen i den nya budgeten kommer att förenas med krav på att upprätthålla rättsstatens principer, något Ungern tidigare blivit kritiserade för att inte göra.

Det nya regelverket ska stoppa medlemsländer som bryter mot principerna från att få EU-stöd.

Svenskt missnöje

Sverige blir ofta kallat för EU:s snåljåp, mycket på grund av deltagandet i vad som brukade kallas den frugala fyran – samlingen länder som tidigare förespråkat budgetkonservatism i EU-samarbetet.

När EU-minister Jessica Rosencrantz (M) kommenterade budgeten i SVT i går bekräftade hon den bilden.

"Volymen på budgeten är alldeles för stor, den måste ner", sade hon i ett inslag i Aktuellt.

Samtidigt menar hon att det är bra prioriteringar i budgeten, med fokus på säkerhet och konkurrenskraft.

Förslaget har omprioriterat i många poster från den nuvarande budgeten. Stöd och subventioner till jordbrukare har minskat – i stället satsas det kraftigt på forskning och innovation.

"Den är mer strategisk, mer flexibel, mer transparent", sade europeiska kommissionens ordförande under onsdagseftermiddagen om budgeten.