Torsdagens räntebesked från Europeiska Centralbanken är knappast någon rysare. Konsensus är en sänkning av räntan med 25 punkter, som nu ligger på 2,25%. Frågan är snarare hur ECB kommer att agera under kommande månader.

Det finns en splittrad bild inom ECB-rådet, vissa vill sänka och andra vill pausa. SEB:s prognos är att ECB fortsätter att sänka till september och att räntan landar på 1,5%.

"Men för det krävs att den nedåtgående inflationstrenden håller i sig", säger Pia Fromlet, som täcker euroområdet på storbanken.

Positiva inflationsbesked

Tisdagens makroskörd visade att inflationen i eurozonen föll till 1,9% i maj. Det var en större nedgång än väntat.

Många räknade med att hushållen skulle återhämta sig när inflation började falla och räntorna sänktes. Så blev det inte riktigt med Donald Trump bakom rodret.

"Min bild är att den återhämtningen är satt på paus", säger Pia Fromlet och hänvisar till handelskrisen.

Viva España

Även om det ekonomiska läget varierar mellan länderna i euroområdet är mönstret tydligt: hushållen håller igen. Men hur hårt ekonomierna drabbats av lågkonjunkturen beror på hur hög andel bundna bolån landet har, betonar Fromlet. Räntekänsliga Sverige har haft det tuffare än andra länder och konsumtionen har skjutits på framtiden.

"I Tyskland har det inte heller varit något jättedrag i konsumtionen, men kanske inte riktigt lika illa som i Sverige. Och där har ju också löneökningarna varit högre än i Sverige", säger hon och fortsätter:

"Och så har vi Spanien som har haft en ganska hög ekonomisk tillväxt om man jämför med Tyskland och Sverige. Man har en stor tjänstesektor och ekonomin har gynnats av att hushållen har valt att spendera mer på resor."

Även vad gäller företagssektorn är bilden i Europa tudelad. Tyskland med en ganska stor industrisektor har påverkats av höga energipriser, ökad kinesisk konkurrens och en svagare global efterfrågan. Samtidigt har tjänstesektorn gått bättre, vilket återigen gynnat länder som Spanien.

Oron framåt

En upptrappad tullkonflikt mellan USA och EU är en av de största makroriskerna just nu, enligt SEB:s Pia Fromlet. Om EU svarar med tullar kan det leda till inflationsimpulser även i Europa.

"Samtidigt kan högre importpriser leda till lägre efterfrågan och därmed dämpa inflationen. Det är svårt att säga vilken effekt som väger tyngst", säger hon.

Det är också svårt i nuläget att veta hur EU kommer att svara på handelstullarna.

Ljusglimtar

Trots de många riskerna vill Pia Fromlet inte måla hela bilden i svart. En ljusglimt är Tysklands stora investeringsplaner som motsvarar 10% av BNP i över ett decennium.

"Om den satsningen tar fart kan det ge positiva spridningseffekter i hela Europa", säger hon och avslutar:

"Och om inflationen faller snabbare än väntat i Europa kan hushållens realinkomster stiga tidigare, vilket stärker konsumtionen. Det finns hopp", säger Pia Fromlet.