Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnesen friades helt av Högsta domstolen efter nästan sju år av rättsprocesser. Samtidigt sitter aktieprofilen Günther Mårder häktad misstänkt för grovt insiderbrott och har redan förlorat flera uppdrag.

För juristen Thomas Eriksson visar de båda fallen samma sak: i uppmärksammade ekobrottsmål kommer den offentliga domen ofta långt före den juridiska. Han har skrivit om och bevakat dessa frågor i Affärsvärlden.

"Kända personer i finansvärlden blir ofta dubbelt dömda. Först i opinionen och sedan i domstol", säger han i Placerapodden.

Hårdare syn på finansprofiler

Enligt Thomas Eriksson är toleransen ofta lägre när den misstänkte tillhör näringslivet än vid många andra typer av brott.

"En finansprofil passar lätt in i bilden av girighet, makt och medvetet risktagande. Då finns det mindre tålamod med att rättsprocessen faktiskt ska ha sin gång", säger han.

Han menar att misstanken därför snabbt blir en moralisk fråga snarare än en strikt juridisk.

Konsekvensen blir att förtroende, styrelseuppdrag och affärsrelationer kan försvinna redan innan skuldfrågan är avgjord.

"De blir i praktiken dömda direkt genom att deras anseende raseras", säger Eriksson.

Han pekar på Günther Mårder som ett aktuellt exempel. Sedan han tidigare i april häktades misstänkt för grovt insiderbrott har Mårder lämnat eller förlorat flera offentliga uppdrag och samarbeten.

Thomas Eriksson understryker att han inte uttalar sig om skuldfrågan i det enskilda målet, men menar att utvecklingen illustrerar hur snabbt följderna kan bli irreversibla.

Bonnesen friades – efter sju år

Som tydligast exempel lyfter han Birgitte Bonnesen, som stod i centrum för Swedbanks penningtvättsskandal 2019. Hon dömdes senare i hovrätten för grovt svindleri för intervjuer hon gjort i TT och Svenska Dagbladet. Men i april i år friades hon helt av Högsta domstolen.

"Det visar hur långt det kan vara mellan den första bilden av ett mål och den juridiska slutpunkten", säger Eriksson.

Han beskriver HD-domen som principiellt viktig, eftersom domstolen slog fast att Bonnesens uttalanden i tryckfrihetsskyddade medier omfattades av meddelarfriheten.

"Det här kommer sannolikt att få betydelse även i kommande finansmål."

Syndabock

Thomas Eriksson menar att stora finansskandaler dessutom ofta skapar ett politiskt och medialt behov av att någon ska hållas ansvarig.

"Då finns också en risk att enskilda personer blir symboler för hela misslyckandet", säger han.

Eriksson anser att svensk medierapportering ofta förstärker den utvecklingen.

Efter många år utomlands upplever han att svenska medier är mer personfokuserade i bevakningen av finansmål än exempelvis i Schweiz. Där betraktas det som personliga tragedier, snarare än något för allmänheten.

"Oskuldspresumtionen markeras också svagare här i Sverige. Rapporteringen blir ofta mer ingripande redan på misstankestadiet", säger han.

Nya regler kan ge fler mål

Samtidigt stramas regelverket på finansmarknaden upp.

Den 1 mars trädde nya straffregler för olovlig finansiell verksamhet i kraft. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bedriver tillståndspliktig finansiell verksamhet utan Finansinspektionens godkännande riskerar nu böter eller fängelse. Vid grova fall är maxstraffet sex år.

Finansinspektionen har också fått en uttrycklig skyldighet att anmäla misstänkta överträdelser till åklagare.

Enligt Thomas Eriksson talar det för att fler uppmärksammade finansmål väntar framöver.

"Då blir rättssäkerhetsfrågan ännu viktigare. Annars riskerar fler att få sina liv slagna i spillror innan domstolen ens har sagt sitt."

Lyssna på hela avsnittet av Placerapodden här eller här.