Rysslands invasion av Ukraina har utlöst en kraftig ökning av Europas försvarsbudgetar. Enligt en ny rapport från Danske Bank har försvarsutgifterna i Europa ökat med 36% mellan 2022 och 2024, till totalt 326 miljarder euro. NATO-länderna har dessutom enats om att försvarsutgifterna ska nå 5% av BNP senast 2035, varav 3,5 % ska gå till “hårt försvar”.

Enligt Danske Bank skulle Europas BNP dessutom kunna växa med 0,9–1,5% om försvarsutgifterna höjs från 2 till 3,5% av BNP, förutsatt att satsningarna finansieras med statsskulder. Om målen nås skulle det även innebära att den europeiska upphandlingsmarknaden för försvar tredubblas jämfört med tiden före kriget.

Positivt för nordiska försvarbolag

Det ger stark medvind för europeiska försvarsbolag, inte minst svenska Saab, som räknar med 18% årlig försäljningstillväxt till 2027. Bolaget har redan levererat en försäljningstillväxt på 23% under 2024.

Särskilt de nordiska länderna – Sverige, Danmark, Norge och Finland – ökar nu sina försvarsbudgetar snabbt. Bolag som Saab, norska Kongsberg Gruppen och danska Terma pekas ut som väl positionerade för ökade upphandlingar.

Samtidigt växer den europeiska försvarsindustrin som helhet – under 2023 ökade omsättningen med 17% till totalt 159 miljarder euro, med särskilt stark tillväxt inom land- och sjöbaserade system.

EU satsar – men hinder kvarstår

Trots ökade investeringar dras Europas försvarsindustri med strukturella problem: splittrad upphandling, högt importberoende (särskilt från USA), låga FoU-investeringar och långa ledtider. Mellan juni 2022 och juni 2023 gick 78% av EU-ländernas upphandlingsutgifter till leverantörer utanför EU – varav 63% till USA, enligt Danske Banks rapport.

För att möta dessa utmaningar lanserar EU “ReArm Europe/Readiness 2030” – ett initiativ som ska mobilisera upp till 800 miljarder euro på fyra år. Planen omfattar samordnade upphandlingar, fleråriga kontrakt och ett nytt finansieringsverktyg (SAFE) på 150 miljarder euro, enligt bankens rapport.

ESG-perspektivet förändras

Synen på försvarsinvesteringar har förändrats efter kriget. Enligt Danske Bank ses de alltmer som nödvändiga för att skydda demokratiska värden – och därmed förenliga med ESG. Regeringar och tillsynsmyndigheter uppmanar nu investerare att ompröva sina exklusionskriterier och öppna upp för försvarssektorn i sina investeringspolicyer.

Samtidigt kvarstår risker som korruption, miljöpåverkan och låg transparens, enligt banken. Nasdaq har därför lanserat NDRI-kriterier för att underlätta ESG-anpassad försvarsfinansiering och ge investerare bättre insyn.

Danske Bank bedömer att den geopolitiska utvecklingen innebär betydande tillväxtpotential för Europas försvarsindustri. För nordiska aktörer finns särskilt goda möjligheter – om industrin lyckas möta kraven på samordning, innovation och transparens.