Stablecoins kan gå från nischverktyg i kryptohandeln till ett globalt betalmedel. SEB:s seniorstrateg Johan Javeus ser Donald Trumps nya lag, Genius Act, som en avgörande omsvängning – och ett steg mot en digital dollar i privat regi. Däremot är han tveksam till att en kronkopplad stablecoin skulle få större genomslag.
Idag, 15:22
När Johan Javeus, senior ekonom på SEB, första gången hörde talas om bitcoin var han ansvarig för bankens valutaanalys. Det var i kryptons barndom, långt innan tekniken var allmänt känd.
”Då handlade det mest om att förklara att bitcoin inte var ett klassiskt pyramidspel. Drygt tio år senare har de flesta kommit förbi den farhågan, men många tycker nog absolut att det är en bubbla", säger han till Placera.
Nu är stablecoins – kryptotillgångar med ett peggat värde – kanske på väg att få sitt stora genombrott. Inte minst tack vare politiskt stöd på högsta nivå i USA.
Förra månaden skrev Donald Trump under Guiding and Establishing National Innovation for U.S. Stablecoins – Genius Act – en lag som ska underlätta användningen av stablecoins. De är tekniskt sett kryptovalutor, men värdet är peggat mot en annan tillgång. Oftast dollarn. Det innebär att innehavaren slipper den stora volatilitet som präglar exempelvis bitcoin och det gör att stablecoins fungerar bättra att använda som betalningsmedel.
”Trump-administrationen har omfamnat kryptovalutor och kryptotillgångar på ett sätt som ingen tidigare amerikansk regering gjort”, säger Javeus.
Han menar att den politiska omsvängningen är helt central för att stablecoins ska få en bredare användning.
”Utan stödet från Vita huset hade vi sannolikt sett samma utveckling som 2019 när Facebooks planer på en liknande digital valuta – Libra – stoppades. Då var budskapet från myndigheter och politiker att en privat valuta som på sikt kunde konkurrera med dollarn var oacceptabel. Genius Act är en rejäl positionsförändring.”
Under det senaste decenniet har många centralbanker utrett egna digitala valutor, så kallade CBDC:er. Riksbanken bland andra. I USA har planerna gått långsamt, inte minst på grund av politiskt motstånd inom Republikanerna och MAGA-rörelsen mot att Federal Reserve ska få kontrollen över en digital dollar.
”Kombinationen av den krypto-vänliga hållningen och viljan att ha en ’digital dollar’ i privat regi är drivande bakom lagen”, säger Javeus.
I dag används stablecoins främst som ett verktyg i kryptohandeln. Störst är Tether (164 mdr dollar i värde), följt av USDC (65 mdr). President Trumps egen stablecoin USD1 värderas till 2,2 mdr dollar.
Transaktioner med stablecoins fungerar liksom andra kryptovalutor oberoende av det traditionella betalningssystemet.
”Du behöver inte ha med banker att göra. Överföringar sker tekniskt på samma sätt som med bitcoin, men värdet är stabilt mot en annan tillgång, oftast dollarn”, säger Javeus.
För konsumenten är priset detsamma, men för handlaren kan avgifterna för att få betalt bli betydligt lägre. I USA tog kortföretagen ut 187 mdr dollar i avgifter förra året.
Kan detta hota bankernas affärsmodell?
”Nej. Som jag ser det är bankers kärnverksamhet att ta risk genom att låna ut pengar och att ge rådgivning. Historiskt har banker genom sin centrala roll i det ekonomiska systemet fått ett ansvar för betalningsförmedling, men det är egentligen inte det som är huvudaffären”, säger Javeus.
Om användningen av stablecoins sprids globalt kan efterfrågan på amerikanska stablecoins stärka dollarna roll som reservvaluta. Europeiska centralbanken varnar till och med för att euroområdet på sikt skulle kunna drabbas av ökad dollarisering.
Reserverna bakom stablecoins placeras ofta i korta amerikanska statspapper. Tether har över 80% av sina reserver i T-bills och var förra året världens sjunde största nettoköpare. Därmed kan ökad användning av stablecoins även bidra till att finansiera den växande amerikanska statsskulden.
Stablecoins omfattas inte av statlig insättningsgaranti. En konkurs hos en utgivare kan slå direkt mot innehavarna. Lagen innehåller dock strikta krav på penningtvättskontroller och identifiering av användare.
”Stablecoins under Genius Act kommer inte vara lika anonyma som kontanter eller många andra kryptovalutor”, säger Javeus.
På frågan om det finns planer för en kronkopplad stablecoin är Javeus tveksam.
”Jag tror inte det men det finns många stablecoins så jag kan inte säga säkert.”
Han förklarar att stablecoins i dag främst används av kryptoinvesterare som tillfälligt vill lämna kryptomarknaden, utan att behöva växla tillbaka till vanliga valutor.
”Du har fortfarande kryptovaluta i din elektroniska plånbok, men du har noll exponering mot kursrörelser i bitcoin och andra kryptovalutor.”
En SEK-peggad stablecoin skulle i teorin kunna fungera på samma sätt, men Javeus tror att efterfrågan skulle bli mer begränsad.
”Kronan är inte en någon valuta med internationell spridning som dollarn eller euron, så behovet är svårt att se. Men tekniskt sett är det fullt möjligt.”
I Sverige är både Riksbanken och Finansinspektionen fortsatt restriktiva, och inga banker erbjuder i dag produkter inom kryptotillgångar.
Stablecoins kan gå från nischverktyg i kryptohandeln till ett globalt betalmedel. SEB:s seniorstrateg Johan Javeus ser Donald Trumps nya lag, Genius Act, som en avgörande omsvängning – och ett steg mot en digital dollar i privat regi. Däremot är han tveksam till att en kronkopplad stablecoin skulle få större genomslag.
Idag, 15:22
När Johan Javeus, senior ekonom på SEB, första gången hörde talas om bitcoin var han ansvarig för bankens valutaanalys. Det var i kryptons barndom, långt innan tekniken var allmänt känd.
”Då handlade det mest om att förklara att bitcoin inte var ett klassiskt pyramidspel. Drygt tio år senare har de flesta kommit förbi den farhågan, men många tycker nog absolut att det är en bubbla", säger han till Placera.
Nu är stablecoins – kryptotillgångar med ett peggat värde – kanske på väg att få sitt stora genombrott. Inte minst tack vare politiskt stöd på högsta nivå i USA.
Förra månaden skrev Donald Trump under Guiding and Establishing National Innovation for U.S. Stablecoins – Genius Act – en lag som ska underlätta användningen av stablecoins. De är tekniskt sett kryptovalutor, men värdet är peggat mot en annan tillgång. Oftast dollarn. Det innebär att innehavaren slipper den stora volatilitet som präglar exempelvis bitcoin och det gör att stablecoins fungerar bättra att använda som betalningsmedel.
”Trump-administrationen har omfamnat kryptovalutor och kryptotillgångar på ett sätt som ingen tidigare amerikansk regering gjort”, säger Javeus.
Han menar att den politiska omsvängningen är helt central för att stablecoins ska få en bredare användning.
”Utan stödet från Vita huset hade vi sannolikt sett samma utveckling som 2019 när Facebooks planer på en liknande digital valuta – Libra – stoppades. Då var budskapet från myndigheter och politiker att en privat valuta som på sikt kunde konkurrera med dollarn var oacceptabel. Genius Act är en rejäl positionsförändring.”
Under det senaste decenniet har många centralbanker utrett egna digitala valutor, så kallade CBDC:er. Riksbanken bland andra. I USA har planerna gått långsamt, inte minst på grund av politiskt motstånd inom Republikanerna och MAGA-rörelsen mot att Federal Reserve ska få kontrollen över en digital dollar.
”Kombinationen av den krypto-vänliga hållningen och viljan att ha en ’digital dollar’ i privat regi är drivande bakom lagen”, säger Javeus.
I dag används stablecoins främst som ett verktyg i kryptohandeln. Störst är Tether (164 mdr dollar i värde), följt av USDC (65 mdr). President Trumps egen stablecoin USD1 värderas till 2,2 mdr dollar.
Transaktioner med stablecoins fungerar liksom andra kryptovalutor oberoende av det traditionella betalningssystemet.
”Du behöver inte ha med banker att göra. Överföringar sker tekniskt på samma sätt som med bitcoin, men värdet är stabilt mot en annan tillgång, oftast dollarn”, säger Javeus.
För konsumenten är priset detsamma, men för handlaren kan avgifterna för att få betalt bli betydligt lägre. I USA tog kortföretagen ut 187 mdr dollar i avgifter förra året.
Kan detta hota bankernas affärsmodell?
”Nej. Som jag ser det är bankers kärnverksamhet att ta risk genom att låna ut pengar och att ge rådgivning. Historiskt har banker genom sin centrala roll i det ekonomiska systemet fått ett ansvar för betalningsförmedling, men det är egentligen inte det som är huvudaffären”, säger Javeus.
Om användningen av stablecoins sprids globalt kan efterfrågan på amerikanska stablecoins stärka dollarna roll som reservvaluta. Europeiska centralbanken varnar till och med för att euroområdet på sikt skulle kunna drabbas av ökad dollarisering.
Reserverna bakom stablecoins placeras ofta i korta amerikanska statspapper. Tether har över 80% av sina reserver i T-bills och var förra året världens sjunde största nettoköpare. Därmed kan ökad användning av stablecoins även bidra till att finansiera den växande amerikanska statsskulden.
Stablecoins omfattas inte av statlig insättningsgaranti. En konkurs hos en utgivare kan slå direkt mot innehavarna. Lagen innehåller dock strikta krav på penningtvättskontroller och identifiering av användare.
”Stablecoins under Genius Act kommer inte vara lika anonyma som kontanter eller många andra kryptovalutor”, säger Javeus.
På frågan om det finns planer för en kronkopplad stablecoin är Javeus tveksam.
”Jag tror inte det men det finns många stablecoins så jag kan inte säga säkert.”
Han förklarar att stablecoins i dag främst används av kryptoinvesterare som tillfälligt vill lämna kryptomarknaden, utan att behöva växla tillbaka till vanliga valutor.
”Du har fortfarande kryptovaluta i din elektroniska plånbok, men du har noll exponering mot kursrörelser i bitcoin och andra kryptovalutor.”
En SEK-peggad stablecoin skulle i teorin kunna fungera på samma sätt, men Javeus tror att efterfrågan skulle bli mer begränsad.
”Kronan är inte en någon valuta med internationell spridning som dollarn eller euron, så behovet är svårt att se. Men tekniskt sett är det fullt möjligt.”
I Sverige är både Riksbanken och Finansinspektionen fortsatt restriktiva, och inga banker erbjuder i dag produkter inom kryptotillgångar.
Inflationen
Aktieanalyser
Rapporter
Inflationen
Aktieanalyser
Rapporter
1 DAG %
Senast
Idag, 17:14
Tjeckien köper 44 Leopard-stridsvagnar
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 609,15
