När Ekholm tog över rodret redovisade Ericsson en tydlig rörelseförlust och verksamheten var tyngd av nedskrivningar och kundprojekt som spårat ur.

Vid utgången av 2025 låg den justerade Ebita-marginalen i övre delen av bolagets eget långsiktiga mål på 15–18%. Lönsamheten är återställd, och totalavkastningen för aktien under Ekholms tid blev några procentenheter bättre än börsen som helhet.

I samband med att Ekholm prisades som Årets Ledare 2021 uppgav han i en intervju att vändningen var ifrågasatt redan från start.

"Det handlade mycket om att vi istället borde skära kostnader och att man inte kunde få upp marginalerna genom att öka FoU-kostnaderna. Men vi vågade hålla fast vid strategin."

Den översta raden på resultaträkningen ger honom dock inte rätt fullt ut. Omsättningen är knappt högre än året före Ekholm tillträdde. Närmare bestämt 6% omsättningsökning på nio år, alltså en minskning efter inflation. Sedan toppen 2022, mitt under den globala 5G-utbyggnaden, har försäljningen fallit tre år i rad.

Ekholm gjorde Ericsson lönsammare, men aldrig större.

FoU-notan svällde

Ekholm lyfter gärna fram forskningen och ingenjörerna som kärnan i vändningen.

"Vi har höjt innovationsbudgeten med 10 miljarder och anställt nästan 8 000 ingenjörer", sa han till Afv 2021 om besluten bakom teknikledarskapet.

FoU-kostnaderna steg kraftigt från 2016 till sin topp 2024. Som andel av försäljningen klättrade FoU från cirka 14% till runt 21%. Få industribolag satsar en så stor del av intäkterna på utveckling.

Men antalet FoU-medarbetare ökade långt mindre än notan. Ökningen skrevs till cirka 13% medan FoU-budgeten växte betydligt snabbare. De tusentals ingenjörer Ericsson anställde motverkades alltså av neddragningar på annat håll i utvecklingsorganisationen.

Räknat från 2016 till slutet av 2025 minskade Ericssons personalstyrka med närmare 20%. Det mindre personalintensiva bolaget är baksidan av marginallyftet. Lönsamheten kom delvis ur att skära kostnader, inte ur att sälja mer.

Bon Vonage, Ekholm

Ekholms största strategiska vägval var att bredda Ericsson från nätutrustning mot mjukvara och företagstjänster. Symbolen blev köpet av amerikanska Vonage för 6,2 mdr USD, runt 55 mdr kronor.

"Förvärvet av Vonage innebär nästa steg för att leverera på denna strategiska prioritering", sa Ekholm.

Peter Benson lät sig inte övertygas och dömde ut affären.

"Vi pratar alltså om episk kapitalförstöring", skrev han och räknade hem ett överpris på över 100%.

Hans dom över diversifieringen lika hård.

"Alla utflykter till konsument- eller företagsmarknaden har utan undantag slutat i fiasko."

Han fick rätt. Redan 2023 skrev Ericsson ned Vonage med 32 mdr kr, vilket motsvarar halva det goodwill-värde som knutits till förvärvet.

Just goodwill hade Benson också varnat för.

"Under Börje Ekholm har goodwill-andelen ökat snabbare än tidigare och i och med förvärvet av Vonage för 55 miljarder kronor är Ericssons egna kapital helt utraderat, om man exkluderar goodwill."

Inte heller Handelsbankens analytiker Daniel Djurberg håller igen när han nu utvärderar förvärvet.

"Ett stort misstag som kommer gå till industrihistorien som ett av Sveriges sämsta förvärv genom alla tider", säger analytikern.

Mutskandalen

Mutbrotten är ett kapitel som kom att skugga nästan hela Ekholms tid som VD.

Ericsson gjorde 2019 upp med amerikanska justitiedepartementet (DOJ) om korruption i flera länder och tvingades betala drygt 1 mdr USD i böter och återföring av vinster.

2023 tvingades bolaget dessutom erkänna sig skyldigt och betala ytterligare 206 MUSD sedan DOJ funnit att Ericsson brutit mot uppgörelsen, bland annat kring betalningar kopplade till terrorsekten IS i Irak.

Benson menade redan i mars 2022 att Ekholm borde lämna VD-posten. Han pekade också på en ironi i Ekholms eget ledarskap. Ekholm hyllade decentralisering som nyckeln till vändningen, men förklarade samtidigt mutorna med att fel begåtts på lägre nivåer.

"Den ofrånkomliga tolkningen", skrev Benson, var "att det alltså var decentraliserade beslut som möjliggjorde mutskandalen i Ericsson."

Vad Narvinger ärver

Ekholm lämnar ett lönsammare och mer renodlat Ericsson i gott skick. Marginalerna är i linje med målet, balansräkningen stark och nyligen sjösattes ett återköpsprogram på upp till 15 mdr kr.

Aktiekursen stod nyligen på sin högsta punkt för de senaste tio åren.

Men kärnfrågan är olöst. Omsättningen faller, och Ekholm flaggade själv nyligen för en RAN-marknad ”som i stort sett saknar tillväxt”. Och Irak-arvet lever kvar i form av civilmål i USA.

Att han satt kvar ytterligare fyra år efter att Benson krävde hans avgång och nu lämnar rakryggad säger något om hur väl både kärnaffären och Ekholm till slut levererade.

Vår egen motivering när Ekholm vann Årets Ledare 2021 var:

“För att med ett jordnära och personligt ledarskap, en tydlig strategi och kommunikation ha vänt ett komplext företag i kris till lönsamhet, tillväxt och stabilitet.”

Lönsamheten och stabiliteten höll. Tillväxten lämnar han, som öppen fråga, till Narvinger.