Fram till skilsmässan kan Birgitta Lönnevalls intresse för privatekonomi  beskrivas som svalt. "Jag visste inte ens vilka fonder jag hade", säger hon.  

Ålderspensionen var ett annat område som hon inte hade funderat så mycket över. Förutom att hon alltid har varit sparsam, har hon egentligen inte bekymrat sig för sin framtida ekonomi. 

"Alltför länge kände jag mig nöjd och försökte inte aktivt påverka min lön. Det var oklokt, tycker jag nu", säger 63-åriga Birgitta, som nyligen gick i avtalspension efter att ha jobbat inom landstinget i många år.

Det var exmaken som hade tagit hand om ekonomin. Det var han som hade insett att hon skulle få en dålig pension och sett till att skaffa en fond åt henne, med inriktning på nordiska aktier. Men när Birgitta skilde sig tvingades hon ta ansvar fullt ut genom att sätta sig in i sin egen privatekonomi.

"Jag förstår ointresset från andra kvinnor i min situation, eftersom det tar tid att sätta sig in i allt. Jag fick lägga ner många timmar, men för mig har det varit värt det", säger hon.

Eftersom hon hade börjat  följa utvecklingen på börsen kunde hon fatta det genomtänkta beslutet att ta ut sina sparade slantar ur en fond, just innan värdet i fonden började rasa. 

Det var vid årskiftet 2007 som Birgitta såg över sin ekonomi och märkte att en fond, som hennes exman öppnat för många år sedan, verkade öka för var dag.

"Min inställning har alltid varit att inte ta risker. Och det här verkade alldeles för otroligt, så jag oroade mig för någon slags krasch", berättar Birgitta, som vid det laget hade insett vilken liten pension hon skulle få.

"Det här var en chans att få mer som pensionär", säger hon.

I början av året bestämde Birgitta ett målbelopp för innehavet i fonden som hon skulle känna sig nöjd med. Hon bestämde sig för att om fonden hade överstigit detta belopp nästa årsskifte skulle hon ta ut pengarna. Till dess var det bara att ha is i magen.

Men det var mitt under en kraftig börsuppgång och redan under våren gick fonden upp till Birgittas beloppsgräns.

"Jag tänkte att det här kommer inte att gå", minns hon.

Birgitta tog ut pengarna och satte in dem på ett bankkonto, helt utan risk. En buffert som hon placerat säkert. I dag är hon väldigt nöjd över det beslutet.

"Det har lett till att jag får flera tusenlappar extra i månaden som jag kan använda som ålderspensionär", säger hon.

Nu går Birgitta även och funderar på om hon ska söka ett halvtidsjobb. Det skulle ge ett välkommet extra bidrag till privatekonomin.

"I sådana fall kommer jag att sätta in lite av det som jag tjänar i en fond, säkert med viss risk. Men resten ska jag unna mig."

----

Spartips för pensionären, klicka här.