USA kan vara på väg att skrota ett av börsens mest grundläggande inslag: kravet på kvartalsrapporter.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal förbereder myndigheten SEC ett förslag där det är frivilligt för börsbolag att kvartalsrapportera. Istället skulle bolagen rapportera halvårsvis.

Bakom idén ligger en välkänd kritik – att kvartalsrapporteringen driver kortsiktighet, ger ökad byråkrati och avskräcker bolag från att notera sig.

Men frågan är om färre rapporter verkligen löser problemet.

Marknaden vill ha kvartalsrapportering

Erfarenheten från Europa talar snarare för motsatsen. Sedan 2013 är kvartalsrapportering inte ett krav i EU. Ändå fortsätter de flesta bolag att rapportera var tredje månad.

“Marknaden har i stor utsträckning fortsatt att efterfråga tät rapportering”, säger NGM:s VD Magdalena Hartman.

Det pekar på att rapporteringen i praktiken styrs mer av investerarnas krav än av lagstiftning.

“I praktiken är det ofta marknaden som sätter minimikraven”, säger Magdalena Hartman och fortsätter: “Kvartalsrapportering är viktig för transparens och prissättning.”

Samma bild ges från Spotlight, som riktar sig mot mindre tillväxtbolag.

“För mindre bolag blir det sällan bättre av att informera mindre”, säger Spotlights VD Peter Gönczi.

För just småbolag är informationsbehovet ofta större. Analysbevakningen är begränsad och affärsutvecklingen mer svårbedömd.

En förutsättning för marknaden

Gönczi pekar på att bolag som väljer bort rapportering ofta är de som hade behövt den mest.

“De som hoppar över rapporter är ofta de som borde rapportera”, säger han.

Det som kan upplevas som en administrativ börda för bolagen är samtidigt en förutsättning för att investerare ska våga vara med. Utan tillräcklig information fungerar inte marknaden, menar Gönczi.

Ett annat argument bakom det amerikanska förslaget är att fler bolag ska lockas till börsen. Inte heller där övertygar resonemanget.

“Nej, jag tror inte det”, säger Gönczi och fortsätter: “Mindre transparens riskerar att leda till sämre handel och kapitaltillgång.”

Avskräcker inte

Utvecklingen i Sverige pekar i samma riktning. Antalet noteringar har ökat kraftigt det senaste decenniet – trots att kvartalsrapportering i praktiken lever kvar. Magdalena Hartman påpekar att vi i Sverige haft över 500 noteringar de senaste tio åren.

Samtidigt avfärdas inte kritiken mot kvartalsfokus helt.

Både Gönczi och Hartman lyfter att det finns en balansgång, där vikten av transparens bör vägas mot de resurser som bolagen tvingas lägga ner. Samtidigt är det inte rapporteringen i sig som pekas ut som det största problemet.

Andra regleringar kan göras om

I stället återkommer kritiken mot andra delar av regelverket. Ett exempel är kravet att offentliggöra insiderinformation oavsett tid på dygnet.

“Bolag sitter och jobbar mitt i natten, trots att handeln är stängd”, säger Peter Gönczi.

Även Hartman lyfter behovet av mer proportionalitet.

“Man borde inte behöva gå ut med information sent en fredag kväll när marknaden är stängd. Det borde räcka att informera i god tid före börsöppning på måndag morgon”, säger hon.

Båda pekar också på att samma regler i stor utsträckning gäller för små och stora bolag – trots helt olika förutsättningar.

“Det är inte rimligt”, säger Magdalena Hartman.

Placera har varit i kontakt med Nasdaq som inte vill ställa upp på en telefonintervju.