De flesta bedömare och vanliga medborgare är nu överens om att vi behöver göra oss mer självständiga.

Samtidigt ser vi att investeringar i svenska små och medelstora företag hämmas av ett finansiellt system som i alltför stor utsträckning styr kapitalet bort från det lokala.

Om Sverige ska bibehålla en stabil tillväxt, säkerställa sysselsättning och bidra till ett mindre beroende av andra, behövs reformer som kanaliserar mer kapital till inhemska investeringar.

Sverige har länge haft en stark aktiekultur, men dagens investeringsklimat gynnar i första hand de största börsnoterade bolagen, som ofta är amerikanska.

Stora delar av vårt sparande är investerat i globalfonder som består av drygt 80 procent amerikanska aktier. De små och medelstora svenska företag som är ryggraden i vår ekonomi, har betydligt svårare att attrahera kapital.

Reformera ISK - för bredare investeringsmöjligheter

Sverige har ett fantastiskt ekosystem med bolag, marknadsplatser, ängelinvesterare och en start start up-scen som gör många länder avundsjuka. Men vi behöver göra mer för att vanliga småföretag ska få finansiering. Inte bara de företag som har potential att bli morgondagens unicorns. Vi måste tänka bredare!

Investeringssparkontot (ISK) har varit en framgångsrik reform för att förenkla och uppmuntra privat aktiesparande.

Idag begränsas det dock till noterade investeringar vilket missgynnar både aktie- och skuldinvesteringar i mindre, onoterade bolag.

Storbritannien har genom sin Innovative ISA skapat möjligheter för privatpersoner att skattemässigt effektivt investera i onoterade aktier och låneprodukter. En liknande reform i Sverige skulle kunna styra mer kapital till lokala företag och entreprenörer.

Småföretagarna lidande

Sverige har en bankmarknad med ett fåtal stora aktörer. Det är bra med ett starkt banksystem men problem uppstår när de inte vill låna ut pengar samtidigt som det finns få andra alternativ.

Branschföreningen Företagarnas finansieringsrapport från 2023 visar att små och medelstora företag, som skapat fyra av fem nya jobb i Sverige sedan 1990, har stora problem med finansiering. Detta är även märkbart inom fastighetssektorn.

Kameos Fastighetsindikator från februari 2025 visar att en stor anledning till att små och medelstora fastighetsutvecklare avvaktar med att starta nya projekt är svårighet med finansiering.

Att öka konkurrensen på svensk lånemarknad bör vara en prioritet för svenska beslutsfattare.

En forskningsrapport av Bo Becker, professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, och Riksbankens analytiker, Niklas Amberg från 2024 visar att småföretagen blir lidande när storbanker stänger kontor på landsbygden.

Pensionskapital kan bygga Sverige

Det krävs således andra aktörer som är specialiserade på den typen av utlåning för att fylla det tomrum som bankerna lämnar efter sig, men de behöver kapital och här kan det svenska pensionskapitalet spela roll. Svenska pensionsfonder förvaltar enorma tillgångar vilka i stor utsträckning investeras utomlands, men skulle kunna ta en större roll i att säkerställa tillgång till kapital för små och medelstora företag som bygger Sverige.

Bland annat nationalekonomen Magnus Henreksen har kritiserat de stora investeringarna som har gjorts i Northvolt och poängterat att det hade varit bättre att samhället investerat 100 miljoner i 1000 projekt än att investera 100 miljarder i ett projekt.

Det är lätt att vara efterklok men som Henreksen poängterar i SVT:s Aktuellt den 12e mars, måste saker växa upp underifrån. Vi menar inte att små och medelstora företag ska stödjas av subventioner eller andra typer av stödåtgärder, det vi pratar om är att kanalisera kapital till bra projekt och företag till marknadsmässiga villkor.

Det råder ingen brist på kapital, men vi behöver styra det till de sektorer och företag som kan bidra till långsiktig tillväxt och ekonomisk stabilitet.

Genom att vidga ISK och investera mer pensionskapital i Sverige kan vi stärka lokala företag, stimulera innovation och säkerställa framtida arbetstillfällen. Det i sig bidrar till ekonomisk självständighet och ökad försvarsförmåga, vilket Sveriges regering bör prioritera.

Fredrik Källgren, Sverigechef på Kameo
Sebastian Martens Harung, VD och grundare av Kameo