I samband med turbulens kring amerikansk och, i alla fall delvis, europeisk banksektor var det rejält dystert på världens finansmarknader. Paradoxalt nog bidrog finansturbulensen till att riskaptiten ändå återvände. Ränteoron nådde sin topp den 15 mars och sedan dess var humöret bland investerarna mest varit upp. MSCI World Index upp med 7,4 procent sedan mitten av mars.

Att regeringar och centralbanker var snabba ut med olika stödåtgärder var förstås en starkt bidragande orsak till att riskaptiten återvände med full kraft. Än viktigare var att marknadsräntorna föll på bred front när många började räkna med att räntehöjningarna, bland annat i spåren på finanskrisen, började nå vägs ände.

Att stramare utlåningsvillkor från bankernas sida skulle göra en del av åtstramningsjobbet åt centralbankerna var en vanlig tes både på marknaden och bland centralbanksföreträdare. Till lägre räntor bidrog dessutom att den, av så många efterlängtade, inflationsnedgången började märkas av allt mer när inflationssiffrorna för mars började rullas ut.

Så kanske inte så förvånande att börser världen över tagit ett rejält glädjeskutt sedan mitten av mars. Dessutom har volatiliteten på börserna i USA (VIX) och Europa (Vstoxx) sjunkit rejält och noteras numera till nivåer vi inte sett sedan börsuppgången under 2021. Om det sedan är ett tecken på att börsuppgången kommer att fortsätta låter vi vara osagt. VIX och Vstoxx är kanske inte de bästa indikatorer som finns på börsutvecklingen framåt.

Nu är det dessutom rapporterna som i allra högsta grad styr börshumöret medan makron hamnat lite på undantag. Låt vara att räntesignalerna inför kommande räntebesked i huvudsak är åt det aggressiva hållet och att vi sett en viss ränteuppgång under den senaste veckan.

Vad företagen säger om försäljningen i år och vad de tror om framtiden blir förstås viktigt. Åt det positiva hållet drar att energikrisen har lättat väsentligt, samtidigt som leveranskedjor och bristen på viktiga komponenter har lättat. Det borgar för en del positiva överraskningar. Framför allt vad avser utvecklingen i inledningen av året.

På konjunktursidan är det annars en ganska blandad kompott under senare tid. Visserligen ligger Citigroups Economic Surprise Index (ESI) över nollstrecket för alla regioner men trenden är lite oroväckande både i USA och EMU-området. Inte så att någon djupare lågkonjunktur tycks vara i vardande, men ändå så att en hårdare landning i respektive ekonomier åter kan komma i spel om läget försämras ytterligare.

Dessbättre ser det nu ljusare ut bland tillväxtekonomierna (Emerging Markets). Att Kinas ekonomi nu har fått bättre fart efter att regeringen släppt på de hårda Covid-restriktionerna bidrar till det. Överraskande starka kinesiska tillväxtsiffror för årets första kvartal kan noteras samtidigt som bostadspriserna ser ut att stabiliseras. I en i övrigt ganska dyster prognos som IMF publicerade nyligen, räknar man med att Kina och Indien ska stå för en betydande del av årets globala tillväxt så det är viktigt att dessa befolkningsjättar vaknar till liv.

Developed Markets

Den genomsnittliga uppgången sedan mitten av mars landar på hela 6,7 procent. Så det är en rejäl revansch som har skett sedan nedgångarna i samband med att det blev stökigt i banksektorn. Nu ligger uppgången i år på mer än hyggliga 8,7 procent. Att Danmark toppar listan hänger dock inte i så stor grad på att det allmänna börshumöret vänt, utan på att Novo Nordisk, som är en stor dominant på den danska börsen, kommit med fina siffror och stigit med runt 20 procent.

Den svenska börsen ligger också högt upp på vinnarlistan som domineras av börserna i Europa även om börsuppgången i USA också imponerar med +6,5 procent. Israel brottas med protester mot regeringen och nya konflikter vilket kan ha skrämt en del investerare. Det är också den enda börsen bland utvecklade ekonomier som ligger på minus i år.

Emerging Markets

Även bland tillväxtekonomierna har det varit god fart på börserna sedan mitten av mars. Lägre globala marknadsräntor efter bankturbulensen, en svagare dollar och stigande råvarupriser har varit gynnsamt för flera av länderna. Att oljepriset rört sig uppåt liksom priserna på många andra råvaror har sätter sin prägel på börslistan. Dessutom har ett antal europeiska länder följt med uppåt när aptiten på europeiska aktier fått ett nytt lyft. Den tjeckiska börsen imponerar med en uppgång på hela 35,8 procent sedan årsskiftet.

Noterbart är att den kinesiska börsen fått upp farten efter en trög inledning på året. Här har det också kommit en del positiva konjunktursiffror under senare tid, så uppgången har förutsättningar att fortsätta. Dessutom lär det spä på prisuppgången på råvaror. Andra asiatiska börser har haft det lite trögare och den turkiska börsen fortsätter att tappa. I det senare fallet väntar ett val som nog bidrar till att investerare håller sig lite avvaktande.

Frontier Markets

Bland förhoppningsekonomierna (i brist på ett bättre svenskt samlingsnamn) är det som vanligt en blandad kompott och den genomsnittliga börsuppgången sedan mitten av mars stannar vid 1,3 procent. Flera östeuropeiska börser har ändå presterat hyggligt, liksom några råvarutunga ekonomier. Noterbart är ändå att de oljetunga ekonomierna kanske inte presterat som kunde förväntas sett till prisuppgången på olja. En del av den prisuppgången äts dock upp av en svagare dollar. Dessutom har priset på naturgas sjunkit snabbare än förväntat. Flertalet afrikanska börser har presterat svagt.