Ryssland svenskarnas favorit-tillväxtmarknad. Enligt Avanza Bank sparar 20 procent av alla svenskar i Ryssland. Andelen är dubbelt så stor jämfört med de som sparar i Indien och Latinamerika och 50 procent fler än de som sparar i Kina.

Det är oklart om andelen Rysslandssparare har sjunkit efter den senaste tidens börsnedgång, men högst sannolikt. Den genomsnittliga Rysslandsfonden har backat nästan 70 procent de senaste sex månaderna. Sedan den ryska börsen toppade i den 19 maj i år har RTS-index fallit med nästan 75 procent, räknat i amerikanska dollar.

Under förra Rysslandskrisen, som tog sin början i oktober 1997, föll index med hela 93 procent. Nedgången varade då i knappt ett år. Om det var botten vi såg den 20 november i år så innebär det att denna nedgång inte blir lika stor men mer brutal då den är kortare. På bara sex månader har börsen raderat ut fyra års uppgång, Det är som att en vägg har ställt sig framför börsen, se diagram.

Fallande råvarupriser, finanskrisen och konjunkturnedgången i kombination är förklaringarna till den brutala utvecklingen. Cirka 65 procent av den ryska börsen är verksamma inom naturresurser, främst olja och gas.

Oljepriset har fallit från 147 dollar per fat till knappt 50 dollar per fat, en nedgång med 65 procent, vilket har slagit hårt mot den ryska oljeindustrin. En liten ljusning kom på torsdagen då ryska regeringen meddelade att exportskatten på råolja sänks med 33 procent.

Prisnedgången beror främst på att efterfrågan på olja minskar i lågkonjunkturen, men också att en del av uppgången berodde på ren spekulation. Oljepriset tenderar också att följa den amerikanska dollarn. När dollarn stärks faller priset på olja och tvärtom.

Det framtida oljepriset beror till stor del på konjunkturen, och en placering i Ryssland är till stor del en placering i naturresurser och en placering i en konjunkturvändning. När konjunkturen vänder stiger sannolikt oljepriset också. Den Norske Bank har sänkt sin prognos för genomsnittspriset på råolja till 60 dollar per fat under nästa år, från tidigare 100 dollar per fat, och till 70 dollar per fat för år 2010 från tidigare 105 dollar per fat.

Det låga oljepriset gör också att den ryska staten får in mindre pengar i sin valutareserv. Sedan augusti har den minskat med cirka 150 miljarder dollar, till cirka 450 miljarder dollar. Anledningen är att börs- och finanskrisen har satt den ryska valutan under press. Investerare säljer rubel och köper främst amerikanska dollar, vilket har fått den ryska rubeln att falla med över 10 procent hittills i år.

Uppskattningsvis har den ryska centralbanken använt 100 miljarder dollar ur valutareserven för att stödköpa rubeln, och 50 miljarder dollar är en effekt av att valutareserven är en korg av olika valutor som har försvagats mot den amerikanska dollarn.

Nu talas det om att den ryska centralbanken inte längre kan försvara värdet på sin valuta och en devalvering av rubeln kommer närmre, vilket har ökat oron bland investerare ytterligare. Ingen vill återuppleva det som skedde under 1998-krisen då valutan försvagades med 70 procent.

Investmentbanken, Goldman Sachs, tror att devalveringen kan uppgå till knappt 20 procent nästa år och Troika Dialog, Rysslands äldsta investmentbank, tro att valutan kan gå ned så mycket som 30 procent. Men enligt Fredrik Colliander som förvaltar HQ Rysslandsfond är det inte säkert att det blir någon devalvering.

"Mycket hänger på den amerikanska dollarn och oljepriset. Fortsätter den amerikanska dollarn ned, och om oljepriset går upp så minskar behovet av en devalvering", säger han.

Man kan se både positivt och negativt på en eventuell devalvering. Det positiva är att det gynnar ryska exportbolag, 70 till 80 procent av bolagen på den ryska börsen är exportinriktade. De har sina kostnader i rubel och intäkterna i dollar eller andra utländska valutor. Devalveringen går då rakt ned i vinsten. Detsamma gäller den ryska staten som får stora intäkter genom exportskatten på olja som prissätts i dollar.

"Blir det en devalvering så kan vi få uppleva samma sak i Ryssland som vi upplevde i Sverige 1993 då vi lät kronan flyta fritt. Det gav en rejäl uppgång för börsen i allmänhet och för exportbolagen i synnerhet", säger Fredrik Colliander.

Det negativa med en rysk devalvering är att vi får en nedjustering av alla värdepapper när de räknas om till svenska kronor. För ryssarna innebär det att alla importpriser ökar, vilket ger dyrare konsumtion, och de utländska lånen ökar.

Men det kanske viktigaste är att förtroendet för den ryska regeringen. Premiärminister Vladimir Putin kommer att få sig en rejäl smäll, framför allt från den ryska befolkningen. De har hyllat Putin för att ha lyckats skapa en stark valuta och en tro på Ryssland som en global stormakt. En devalvering riskerar att vända opinionen mot Putin. Om det vill sig riktigt illa kan ryssarna börja tömma sina bankkonton och växla till sig amerikanska dollar, vilket kan skapa en negativ spiral och sänka den ryska rubeln ytterligare och spä på krisen. Men ingen vill återuppleva 1989 igen.

Det är osannolikt att det blir en engångsdevalvering, utan snarare en långsam och successiv devalvering genom att centralbanken vidgar det växelkursband som rubel tillåts fluktuera inom mot andra valutor. Men som sagt hänger det mycket på dollarn, oljan och konjunkturen.

Så ska man våga placera sin sparpengar på denna osäkra marknad?

Helt klart är att Ryssland åter kommer att resa sig, frågan är hur gropigt det blir fram till dess. Den som är försiktig bör nog vänta lite till och avvakta rubelns utveckling. Efter en eventuell devalvering är det hur som helst köpläge. Det är det kanske redan nu, men då får man vara riskvillig och inte gräma sig över kortsiktiga törnar.