Den amerikanska investmentbanken Bofa Securities uppskattar att det totala marknadsvärdet för kryptovalutor nu är närmare 2 600 miljarder dollar. Bakom årets stora uppgång finns det ett ökat intresse från privatsparare, samtidigt som flera institutioner ligger i startgroparna för att doppa tårna i det digitala tillgångsslaget.

Vad är då digitala tillgångar?

Digitala tillgångar är elektroniska filer med data som kan ägas och överföras av individer och som kan används som en valuta för att göra transaktioner. Även immateriellt innehåll som datoriserade konstverk, video eller kontraktsdokument av original är digitala tillgångar.

Det finns olika typer av kryptovalutor. De vanligaste är Bitcoin och Etherum, men det finnas även så kallade stablecoins som Tether och USD Coin. Stablecoins vilket är en typ av kryptovaluta där priset är kopplat till en kryptovaluta, råvara eller FIAT-pengar som den amerikanska dollarn.

Förespråkarna ser flera fördelarna med att ha digitala tillgångar. De kan vara snabbare att utfärda än pappersbaserade eller fysiska tillgångar. Deras elektroniska format kan också effektivisera transaktionsprocessen, vilket minskar administrativa och fysiska lagringskostnader.

Kryptovalutor är tillgångar som har skapats digitalt av ett privat företag eller privata aktörer för att fungera som en tillgång som kan användas för att bytas mot varor och tjänster. Men till skillnad från de pengar som används idag, skapas inte en kryptovaluta av en central utfärdande myndighet som en centralbank.

Värdet överförs och registreras öppet i en offentlig reskontra som kallas blockchain. Dessutom säkras och verifieras valutans härkomst och överföring av äganderätt genom kryptografi.

En kryptovaluta har sin egen blockkedja; det är i själva verket den ursprungliga valutan för blockkedjan som den emitteras och handlas på.

Det är några av anledningarna till att centralbanker och affärsbanker överväger användningen av digitala tillgångar och blockchain-teknik.

I USA har under året ett antal pensionsbolag sökt tillstånd för att få investera i digitala tillgångar som kryptovalutor. Även Queensland Investment Corporation som är Australiens femte största pensionsbolag vill investera i kryptovalutor för att sprida riskerna.

Intresset från finansbolag har också ökat legitimiteten för kryptovalutorna. Senast annonserade amerikanska betalkortsjätten Mastercard att man inleder samarbete med Bakkt Holdings. Bakkt är en plattform och marknadsplats för digitala tillgångar, som möjliggör att handlare och finansiella institutioner av Mastercards tjänster kan nå eco-systemet för digitala tillgångar förhållandevis enkelt.

Mastercard är inte det första bolaget som accepterar kryptovalutor. Microsoft var tidiga och gjorde det redan 2014 möjligt att betala med Bitcoin. Fintechbolagen PayPal och Square är andra aktörer som också erbjuder tillgång till digitala tillgångar. Hos den japanska e-handlaren Rakuten kan man ha digitala tillgångar som Bitcoin och Etherum på konto.

På den snabbväxande ETF-marknaden är listan lång på fondbolag som vill släppa en Bitcoin-ETF. Den första Bitcoin-relaterade ETF:n är Proshares Bitcoin Strategy ETF BITO, som inte direkt investerar i Bitcoin utan i en Bitcoin-future som är noterad på derivatbörsen CME i Chicago.

Det är lätt att konstatera att intresset är stort för digitala tillgångar som kryptovalutor. De prissätts dagligen och volatiliteten är hög, vilket ger stora skillnader i priset. Även årets uppgång skiljer sig mycket åt mellan de olika kryptovalutorna.

Bitcoin som ofta är synonymt med kryptovalutor såg dagen ljus 2008. Den är den klarts största kryptovalutan mätt i marknadsvärde. Den uppskattas enlig Bofa Securities stå för drygt 41 procent av den totala kryptovalutamarknaden, vilket motsvarar ett värde på drygt 1 050 miljarder dollar eller lika stort som elbilstillverkaren Tesla.

Bitcoin har knappt fördubblat sitt pris i år från 29 000 dollar till 57 600 dollar. Etherum som är den näst största kryptovalutan mätt i marknadsvärde har utklassat storebror med en betydligt större uppgång på hela 625 procent.

Vi hittar årets snabbväxare bland de mindre etablerade kryptovalutorna. Binance Coin som är den tredje största kryptovalutan men långt efter de två dominanterna Bitcoin och Ethereum mätt i marknadsvärde har stigit över 550 procent i år.

Men den riktiga snabbväxaren är Dogecoin som startade 2013 och fick ett lyft i år när superentreprenören Elon Musk överraskande talade sig varm om kryptovlautan. Årets uppgång summeras till över 2 000 procent, vilket tar in Dogecoin på listan över de tio största kryptovalutorna med en marknadsandel på dryga procenten.