Uranpriset befinner sig på högsta nivån sedan 2012. Ett pund uran på världsmarknaden kostar 56 dollar.

Trots den starka uppgången befinner vi oss fortfarande långt ifrån de högsta nivåerna som rådde i juni år 2007, då ett pund uran som allra mest kostade 137 dollar. Genomsnittspriset på uran sedan år 2000 ligger på 35 dollar per pund.

Uran har inte alls stigit lika mycket som andra energiråvaror som till exempel kol och naturgas.

Uranaktierna som redan gick starkt under förra året har fortsatt upp under 2022. I år har världens ledande västnoterade uranaktier stigit med mellan 51 och 10 procent.

Världens största renodlade uranbolag är kanadensiska Cameco.

Hittills i år är Camecos aktiekurs upp drygt 30 procent. Bolaget värderas till 11,5 miljarder kanadadollar.

Camecos uranbrytning sker i Kanada och USA. Bolaget erbjuder upparbetat uran till försäljning som kärnbränsle för kärnkraftreaktorer.

Cameco äger världens största urangruva McArthur River mine i Kanada. På grund av de låga uranpriserna ligger gruvan sedan februari 2018 i träda.

Cameco driver också gruvan Cigar Lake mine i Kanada. Det är den urangruva i världen med högst uranmalminnehåll.

Cameco bevakas av elva analytiker. Nio av dessa sätter köp på aktien. Den genomsnittliga riktkursen ligger på 37 kanadadollar.

Näst störst är NexGen Energy som hittills i år stigit 30 procent och nu har ett marknadsvärde på 3,5 miljarder kanadadollar.

NexGen Energy är ett kanadensiskt bolag som utvecklar uranfyndigheter i Kanada framför allt i provinsen Saskatchewan.

Nio av nio analytiker sätter köp på aktien och den genomsnittliga riktkursen är 9,5 kanadadollar. Det indikerar en uppsida på 32 procent i aktien i förhållande till nuvarande kurs.

Världens största börshandlade fond för fysiskt uran kanadensiska Sprott Physical Uranium Trust har hittills i år klättrat drygt 30 procent. Fondens ägande i uran har sedan september förra året nästan fördubblats.

Sprott Physical Uranium Trust äger nu 53 miljoner pund uran. Det motsvarar knappt 30 procent av vad världens kärnkraftverk förbrukar på ett år.

Det som talar för ett långsiktigt positivt momentum för uran är att kärnkraft kommer att vara en del av EU:s energiomställning. Denna omställning kommer dessutom att skyndas på så mycket det går på grund av den geopolitiska oron.

Idag förbrukar reaktorerna i EU årligen 47 miljoner pund uran och genomsnittsåldern på reaktorerna är 35 år. När de byggdes var den beräknade livslängden runt 40 år.

Samtidigt pågår en stor utbyggnad av kärnkraft i Kina. Det pågår även stor forskning på mindre atomreaktorer så kallade SMR (Small Modular Reactor) som skulle vara mycket snabbare att bygga. Troligen är en större utbyggnad av dessa dock fortfarande cirka tio år fram i tiden.

I år väntas det brytas 136 miljoner pund uran samtidigt som världens reaktorer väntas förbruka 175 miljoner pund. Mellanskillnaden täcks upp av uppbyggda lager och avvecklade kärnvapen.

Idag finns inga stora nya gruvprojekt för att starta ny brytning av uran. Det finns dock flera vilande urangruvor med en sammanlagd årlig kapacitet på drygt 50 miljoner pund. Dessa gruvor behöver cirka 1,5 år för att kunna börja producera igen.

Dessa gruvor kommer inte att återöppnas förrän priset ligger på strax över 60 dollar per pund, vilket är den nivå som bolagen anger att det skulle vara lönsamt med en återstart.