Den falang inom Riksbanken som motsatt sig ytterligare räntesänkningar har haft det lite motigt på statistikfronten allt sedan direktionen valde att inte sänka räntan vid sitt senaste penningpolitiska möte 23-24 oktober.

Det började redan när detaljhandelssiffrorna för september presenterades och en uppgång på måttliga 0,2 procent var en stor besvikelse sett till hushållens gynnsamma ekonomiska förutsättningar – inte minst som det är meningen att hushållen ska agera draglok i en försiktig svensk återhämtning. Och på det följde synnerligen svaga orderingångssiffror för industrin i oktober. Dessutom sänkte ECB något överraskande sin styrränta på sitt senaste penningpolitiska möte.

Den riktigt tunga smällen kom dock tidigare i den här veckan när inflationssiffran för oktober blev officiell och det visade sig att Sverige åter hade sjunkit ner i delfationsträsket.

Inflationstakten mätt som KPI sjönk till -0,1 procent och den underliggande inflationen (KPIF), där effekten av räntesatsförändringar räknas av, sjönk från 0,9 procent i september till 0,6 procent i oktober.

Det är väl knappt det behöver sägas nuförtiden efter stora prognosmissar under senare år, men bägge inflationssiffrorna landade rejält under Riksbankens färska prognoser om en KPI-inflation på 0,34 procent respektive KPIF på 1,0 procent.

Och i takt med svag svenska makrodata har marknaden sakta men säkert börjat prisa in en räntesänkning av Riksbanken redan på det penningpolitiska mötet den 16 december, med sedvanligt räntebesked dagen efter mötet. Den svenska tvåårsräntan, som kan användas som indikator på vartåt det lutar, ligger nu och tickar runt 0,86 procent samtidigt som Riksbankens styrränta ligger på 1,0 procent.

Dessutom har den svenska kronan tappat rejält med mark och är nu precis på gränsen till att passera nio kronor för en euro. Så lågt har inte den svenska kronan legat mot euron sedan sommaren 2012 och så sent som i maj i år kostade en euro runt 8,30 kronor. Men den senaste tidens kronförsvagning bygger också i hög grad på att Riksbanken verkligen kommer att leverera en räntesänkning framöver.

Samtidigt är det långt ifrån säkert att Riksbanken verkligen kommer att leverera.

Dagens sysselsättningssiffror för oktober var ytterligare en positiv överraskning från arbetsmarknaden. Arbetslösheten sjönk från 8,0 procent i september till 7,9 procent i oktober och under tredje kvartalet har antalet arbetade timmar stigit med 0,9 procent. Inga siffror att direkt yvas över men de målar i alla fall en mer positiv bild av svensk ekonomi än annan makrodata.

Dessutom fortsätter bostadspriserna uppåt och vi har fått se bostadsrätterna slå nytt prisrekord i oktober, något som säkert skrämmer den falang inom riksbanksdirektionen som har hushållens skuldsättning högt på den penningpolitiska agendan.

Med detta sagt så är det ändå högst uppseendeväckande att riksbankschefen Stefan Ingves på dagens frukostmöte hos Danske Bank målade upp bilden av svensk ekonomi som att utvecklingen ligger i linje med Riksbankens prognoser och i det närmaste tycks negligera det svaga inflationsutfallet för oktober. 

Man kan ju jämföra Stefan Ingves med en företagsledare som konsekvent missat sina huvudsakliga mål och när det senaste resultat visar en ännu större avvikelse än tidigare mer eller mindre väljer att stoppa huvudet i sanden. En sådan företagsledare skulle förhoppningsvis inte sitta särskilt länge på sin post.

Det vii är på väg att få, och som Riksbankens nästa penningpolitiska möte i mångt och mycket kommer att handla om, är frågan om hur vi framöver ska ha det med vårt länge omhuldade inflationsmål. Riksbankens räntepolitik har nu missat målet rejält under senare år och Ingves attityd riskerar att gröpa ur förtroendet för inflationsmålet ytterligare.

Det artar sig därför till en rejäl strid kring penningpolitiken framöver. Risken/möjligheten är överhängande att Stefan Ingves kommer att gå förlorande ur räntestriden.

Om vi på Placera tolkat riksbankschefen rätt så lutar det inte åt någon räntesänkning från hans sida. Vi har dock svårt att tro att en majoritet i direktionen är på samma spår, sett till hur svensk konjunktur och inflation utvecklats under senare tid.