I veckan ringde Sandviks avknoppning Alleima i börsklockan för första gången och samtidigt krattade ABB manegen för en kommande särnotering av sin turboladdarverksamhet Acceleron. Det är bara de senaste exemplen i en lång tradition bland svenska börsbolag att låta framgångsrika affärsområden lämna boet och växa vidare på egen hand.

Atlas Copcos särnotering av gruvområdet Epiroc, SCA:s uppdelning i en skogs- och en hygiendel under namnet Essity samt Getinges utdelning av Arjo är andra närtida avknoppningar.

Men få bolag, om något, har varit en lika stor producent av nya stora börsbolag i Stockholm som vitvarujätten Electrolux. Storbolag som Getinge, Autoliv och Husqvarna härstammar alla från Electrolux sköte och summerar man de olika avkommornas värde så är det idag mer än sju gånger så stort som Electrolux börsvärde.

Det finns förstås många om och men i en jämförelse av den här typen som sträcker sig över lång tid – som effekten av kontantutdelningar, företagsförvärv och ägarförändringar – men det förändrar inte den stora bilden av Electrolux som Stockholmsbörsens mest potenta avelshingst.

Som tabellen nedan visar är Electrolux barn och barnbarn nu värda hela 283 miljarder kronor, mot Electrolux eget börsvärde på knappt 38 miljarder. Tar vi bort Veoneer, som nyligen blev uppköpta, ur sammanställningen så blir summan istället 234 miljarder vilket ändå är sex gånger mer än Electrolux värde.

Fullt fokus från styrelse och ledning, möjlighet att allokera kapital till tillväxtsatsningar och frisläppandet av entreprenöriella krafter är några argument som talar för att kapa banden och låta flygfärdiga affärsområden bli egna börsbolag.

Att knoppa av en verksamhet har dock inte varit ett recept på succé varje gång. Även om Veoneer till sist blev uppköpta med en premie så var resan dit jobbig och det är ett av undantagen bland de i övrigt mestadels framgångsrika Elux-släktingarna.

Securitas kan också få tjäna som exempel på både lyckade och mindre lyckade separationer. Medan kontanthanteraren Loomis och hemlarmen Direct blev relativt framgångsrika visade det sig vara ett misstag att släppa systemdelen Niscayah. Ett kostsamt misstag som nu är korrigerat via ett dyrt köp av Stanley Security.

Den naturliga frågan framåt är om Electrolux har förmågan att yngla av sig ännu fler gånger. Visserligen är Electrolux nu ganska renodlat till sin kärnverksamhet, dammsugare och vitvaror till konsumenter, men förslag har luftats om ytterligare en avknoppning.

Carnegies fondförvaltare Simon Blecher tillhör dem som tidigare har förespråkat en avknoppning av den amerikanska verksamheten. Logiken i en geografisk uppdelning skulle vara att synliggöra stora inneboende värden om USA-delen, som främst använder varumärket Frigidaire, stod på egna ben.

Att kampen om tidigare stora vitvarupjäser i USA som Maytag och GE Appliances gav säljarna bra betalt har säkert fått styrelsen att diskutera frågan, men man ska nog inte räkna med att är något som ligger omedelbart runt knuten.

Den som jagar närtida avknoppningar i industrin bör istället hålla koll på ABB som utöver turboladdarna även har noteringsplaner för sin elbilsladdardel E-mobility. Och på andra sidan Atlanten filar svenska finanschefen på GE, Carolina Dybeck Happe, på en uppdelning av industrikonglomeratet i tre delar. En börsnotering av området GE Healthcare är först ut och är planerad till början av nästa år.