I en rapport som publicerades år 2003, av Jim O´Neil på den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs, lanserades BRIC-konceptet. BRIC står för de första bokstäverna i namnen för de fyra stora tillväxtmarknaderna, Brasilien, Ryssland, Indien och (C) Kina. I rapporten spåddes de fyra länderna bli ekonomiska stormakter om 40 till 50 år. I dag utgör de cirka 40 procent av jordens befolkning och tillväxten i länderna är större än för världen i genomsnitt.

Sedan dess har BRIC blivit ett begrepp och attraherat mängder av sparare. Det är svårt att mäta dess storhet. Ingen vet hur mycket pengar som investerats i olika fonder. En enklare storleksmätare är att se på börsvärdets utveckling.

Från 2005 har MSCI BRIC-index andel av MSCI Världsindex ökat från knappt 2 procent till drygt 5 procent nu. Under motsvarande period har Datastreams BRIC-index som andel av Datastreams Världsindex stigit från drygt 3,9 procent till knappt 8,4 procent. Varför andelarna skiljer sig beror på att de beräknar dem lite olika och tar med olika antal bolag i sina index. Men klart är att BRIC-länderna har mer än fördubblats på tre år, och utgör nu mellan 5 och 8 procent av världens samlade börsvärde.

För fondspararna finns det idag 12 olika fonder att välja mellan, se tabell. De är främst utländska fondbolag som erbjuder BRIC-fonder. Bland de svenska fondbolagen är det Merrant, Skandia och Swedbank Robur som har lanserat BRIC-fonder.

Placera Nu har vänt och vridit på avkastningen under året bland fonderna och funnit både vinnare och förlorare. För fonder med olika andelsklasser har vi tagit fram ett medelvärde.

Genom att bara titta på avkastningen är det svårt att skilja agnarna från vetet när det kommer till BRIC-fonderna. Alla har presterat väl, och har in genomsnitt stigit med 37 procent till om med den sista november. Under samma period har världsindex stigit med endast 3,6 procent. Man kan också argumentera för att tiden, elva månader, är för kort, så det är mer korrekt att se detta som en mellantidskontroll. För att få fler och bättre urvalskriterier tittar jag också på jämnheten i avkastningen, hur ofta de levererar positiv avkastning och hur ofta de presterar bättre än sina konkurrenter.

I topp kommer, kanske föga förvånande, bolaget bakom BRIC-rapporten, Goldman Sachs. Deras fond, Goldman Sachs BRICs Portfolio, som förvaltas av deras tillväxtmarknadsteam har både givit högst avkastning, flest positiva månader och slagit sina konkurrenter flest gånger hittills i år. Dessutom ligger förvaltningsarvodet under genomsnittet. Även om risken är lite högre än genomsnittet har spararna fått betalt för den. Tyvärr går fonden inte att handla hos Avanza, men den finns med i SEB:s utbud.

Mellan platserna två till fem är det egentligen hårfint, se tabell. Parvest, ISI, HSBC och Schroder har levererat likvärdig avkastning och likvärdig risk. Parvest och ISI sticker ut för att de har klått sina konkurrenter flest månader. ISI får ett plus i kanten för sitt relativt låga förvaltningsarvodet. Glädjande för Avanzas kunder är att HSBC GIF BRIC Market Equity finns att köpa genom Avanza.

De följande tre fonderna, Templeton, FIM och HSBC "Freestyle", har alla levererat sämre avkastning. Men det som utmärker de mer är att de inte har förmått att slå sina konkurrenter speciellt ofta. Det gäller framför allt HSBC GIF BRIC Freestyle som bara har slagit sina konkurrenter vid 18 procent av månaderna. För FIM och HSBC har avkastningen varit sämre än för genomsnittsfonden. Ljuspunkten är att även risken har varit lägre.

Beträffande Swedbank Robur och Capinordic så är deras fonder lite speciella. De har utvidgat BRIC-konceptet. Swedbank Roburs fond heter BRICT, där T:et står för Turkiet. Capitnordic har lagt till ett A efter BRIC som står för Afrika. Om det spelar så stor roll får framtiden utvisa. Fonderna är startade i mars 2007. Men jämför man fondernas avkastning sedan dess verkar inte Afrika och Turkiet ha bidragit positivt. Capinordic BRICA har stigit med 30 procent, och Swedbank Robur BRICT med drygt 35 procent, vilket är sämre än genomsnittsfondens knappt 40 procent. Men samtidigt ger det en lite bättre riskspridning.

Merrants och Skandias

fonder är så nystartade att jag inte har tagit hänsyn till dem. Det kan dock sägas att Skandias absolut dyraste BRIC-fonden på den svenska markanden, och kostar 2,5 procent per år i förvaltningsavgift. Den förvaltas externa av det tyska försäkringsbolaget Allianz och deras egna BRIC-fond kostar 1,9 procent per år, enligt Morningstars tyska hemsida, så skillnaden kan man anta är Skandias påslag. Med en avgift på 1,9 procent per år ligger också Merrant BRIC i det dyrare intervallet.