Riksbanken lämnar besked om styrräntan på torsdag. Efter två månader av hög inflation och tullkrig tycks en räntesänkning ha hamnat allt längre bort. Storbankernas konsensus är att räntan lämnas oförändrad på 2,25% och att en ytterligare sänkning i år inte längre är aktuell.

Handelsbanken, SEB och Swedbank tror på oförändrad styrränta året ut, medan Nordea till och med spår en höjning i sommar. Det skulle då bli den första sedan 2023.

Tror på sänkning i år

SBAB har däremot hållit fast vid att det blir en räntesänkning i år, men i en färsk prognos flyttas den fram från augusti till september.

"Vi bedömer att inflationsuppgången är temporär. Vi har en svensk ekonomi som går på knäna och den säsongsjusterade arbetslösheten i januari var den högsta i mannaminne. Vi har också sett att marknadsräntorna har gått upp trots att Riksbanken inte har höjt dem. Det bidrar också till att dämpa konjunkturen", säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Han anser att svensk ekonomi egentligen skulle vara betjänt av en tidig räntesänkning.

Varför har ni flyttat fram sänkningen?

"Riksbanken måste se att inflationen sjunker flera månader i rad innan man vågar agera med penningpolitiken och sänka räntan. I september har man ett inflationsutfall till", säger Robert Bojie och tillägger:

"Man vill nog se att inflationen i alla fall ligger nära 2% ett par månader och att svensk ekonomi fortfarande går knackigt."

Vad skulle kunna göra att Riksbanken istället drar till med en höjning i år?

"Låt säga att det blir fullständigt tullkrig nu och att vi börjar se inflationsuppgångar som hösten 2021 och våren 2022. Då står Riksbanken inför ett dilemma: en knackig svensk ekonomi samt en inflation som går upp. Det vore extremt olyckligt."

Tullar kan ge hack i kurvan

Huruvida tullkriget har direkt påverkan på den svenska inflationen är Boije kluven kring.

"De tullar som Trump införde på importen till USA påverkar inte inflationen i Sverige. Om EU däremot svarar med tullar kan det vara så att vi tvingas köpa dyrare varor och då skulle priserna öka."

Boije menar dock att om tullkriget inte eskalerar blir det bara en engångseffekt.

"Huvudpoängen är att det inte är uppenbart hur tullkriget påverkar."

Först i klassen att höja boräntan

Vad gäller boräntorna var SBAB förra veckan först ut bland de större bankerna att höja den rörliga boräntan.

"Det är de stigande marknadsräntorna som har lett till ökade upplåningskostnader för bankerna och där även de korta räntorna har gått upp trots att Riksbanken inte höjt styrräntan. Det är förklaringen", säger han.

Han spår att boräntorna i januari nästa år kommer att ligga i spannet 3,2–3,7%, beroende på bindningstid.

Kronans försvar

Svensk ekonomi återhämtar sig fortfarande men den svenska kronan har haft en urstark start på året och utklassat andra valutor. USD/SEK har i år gått från 11,2 till 10,1.

Kommer den starka kronan att hålla i sig? 

"Det går förstås inte att utesluta att kronan försvagas igen, men det är inte vårt huvudspår. Svensk ekonomi är ändå ganska välskött, vi har en låg statsskuld i ett läge där många andra länder nu pratar om att ytterligare öka sina statsskulder, som redan är höga. Det borde gynna kronan, tycker jag."

Läs mer: Professor Calmfors: Svenskarna kan få löneförhöjningar på 3,4 procent