STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Pengarna från de europeiska försvarslån på 150 miljarder euro som det nåddes en överenskommelse kring i förrförra veckan kommer inte att få gå till försvarsföretag från USA, Storbritannien eller Turkiet såvida inte deras hemmaländer tecknar försvars- och säkerhetspakter med EU.

Det rapporterar Financial Times som beskriver förslaget som en vinst för Frankrikes "köp europeiskt"-modell för försvarsutgifter i spåren av oro för möjligheten att långsiktigt förlita sig på USA som en försvarspartner och leverantör efter Donald Trumps inträde i Vita huset.

Reglerna föreslås exkludera avancerade vapensystem där tredje land kräver restriktioner kring byggandet eller användandet. Reglerna skulle därmed exkludera exempelvis det amerikanska luftförsvarssystemet Patriot där USA kräver restriktioner kring var systemen kan användas.

Storbritannien har försökt att bli inkluderade i den europeiska försvarssatsningen, särskilt med tanke på landets viktiga roll i det europeiska försvaret. Brittiska försvarsföretag är djupt integrerade i försvarsindustrin i flera EU-länder, såsom Italien och Sverige, noterar Financial Times.

Om Storbritannien och Turkiet exkluderas kommer det att skapa betydande huvudvärk för stora europeiska försvarsföretag med nära band till producenter eller leverantörer i dessa länder, skriver tidningen.

Franska försök att styra pengarna till bara företag inom EU har mött motstånd från bland annat Tyskland, Italien, Sverige och Nederländerna som har nära kopplingar till försvarsbolag utanför EU.

EU-länder skulle enligt förslaget kunna spendera lånepengarna på produkter som innehåller komponenter från Norge, Sydkorea, Japan, Albanien, Moldavien, Nordmakedonien och Ukraina, framgår det vidare enligt tidningen.

För drygt en vecka sedan skrev Financial Times att pengarna från de europeiska försvarslånen på 150 miljarder euro bara ska få spenderas på vapen från EU och likasinnade europeiska länder såsom Storbritannien, Norge och Schweiz.

EU-länder kommer därmed inte att kunna spendera lånen på vapen från USA eftersom Bryssel försöker snabbt öka Europas säkerhet och utveckla sin inhemska försvarsindustri, skrev tidningen då.

"Lånen bör finansiera köp från europeiska producenter, för att stärka vår försvarsindustri", sade EU-kommissionär Ursula von der Leyen inför Europaparlamentet förra tisdagen.

I förrförra veckan sade samtliga 27 EU-länder ja till den föreslagna upprustningsplanen under torsdagens toppmöte i Bryssel. Upprustningsplanen, som lades fram av Ursula von der Leyen förra tisdagen, består av en försvarssatsning på totalt 800 miljarder euro.

Huvudnumret är att ge undantag från EU:s regler om budgetdisciplin, så att länderna omedelbart kan göra investeringar trots stora budgetunderskott. Det ska kunna möjliggöra försvarssatsningar på 650 miljarder euro.

EU-pengar som är vikta till regionstöd ska få styras om till militära satsningar och Europeiska investeringsbanken, EIB, ska kunna låna ut mer till försvar. EU-länderna ska också kunna låna pengar för försvarssatsningar, med EU-budgeten som säkerhet, på sammanlagt 150 miljarder euro.

Nu på torsdag hålls ett annat EU-toppmöte. Förslaget kommer att kräva stöd av kvalificerad majoritet, alltså 55 procent av länderna och motsvarande 65 procent av befolkningen.

EU:s upprustningsagerande kommer i spåren av USA:s signaler om att Europa framöver måste stå för en större del av Europas säkerhet än tidigare.

Försvarssektorn har varit årets stora vinnare på såväl Stockholmsbörsen som i övriga Europa, i spåren av amerikanska signaler om att europeiska länder måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och att USA kanske inte kommer att försvara Nato-länder som inte satsar tillräckligt på försvaret.

Även den tuffare amerikanska linjen gentemot Ukraina och det amerikanska beslutet att åtminstone tillfälligt avbryta det militära stödet till det krigsdrabbade landet har bidragit till utvecklingen.

Johan Lind +46 8 5191 7954

Nyhetsbyrån Direkt