Riksbanken ändrade senast styrräntan vid det penningpolitiska mötet den 20 september 2023, då den höjdes med 25 punkter till 4,00 procent.
Beslutet om styrräntan var enigt.
Riksbanken konstaterar att räntehöjningarna har bidragit till att den tidigare så höga inflationen har sjunkit, men bortsett från energipriserna är inflationen fortsatt för hög och det finns risk för bakslag.
"En åtstramande penningpolitik bedöms fortfarande vara nödvändig för att inflationen ska stabiliseras nära målet. Samtidigt bedömer direktionen nu att det är mindre risk för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer. Styrräntan kan därför troligen sänkas tidigare än vad som indikerades i prognosen i november", skriver Riksbanken.
I november och december fortsatte inflationen att sjunka, och mätt med KPIF exklusive energi var den lägre än förväntat. Indikatorer tyder på att inflationstrycket fortsätter att dämpas framöver.
Samtidigt bedömer direktionen att det är mindre risk för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer. Efter en längre period då inflationen blev betydligt högre än väntat har inflationen den senaste tiden i stället sjunkit i linje med Riksbankens prognoser. Det skapar en större trygghet i inflationsbedömningen.
Aktiviteten i svensk ekonomi har dämpats och inflationen har sjunkit påtagligt. Därtill ligger inflationsförväntningarna nära målet och lönerna ökar i måttlig takt.
"Om utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma är det inte uteslutet att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år", skriver Riksbanken.
Det finns förutsättningar för en låg och stabil inflation, men direktionen betonar också att det finns risker som kan göra att inflationen stiger igen, exempelvis nya utbudsstörningar till följd av den geopolitiska oron, att företagens prissättningsbeteende ännu inte normaliserats eller att kronan åter försvagas kraftigt.
Penningpolitiken behöver därför anpassas med försiktighet för att säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras kring målet. Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna är avgörande för hur penningpolitiken kommer att utformas.
Som ett led i normaliseringen av Riksbankens balansräkning har direktionen även beslutat att utöka försäljningarna av nominella statsobligationer från 4,2 till 5,7 miljarder kronor per månad från och med februari i år. Totalt ökar därmed försäljningstakten från 5 till 6,5 miljarder kronor per månad.
