Riksbanken valde lite överraskande att hålla sin styrränta still på 4,0 procent i samband med torsdagens penningpolitiska besked. Lite överraskande så till vida att en liten majoritet av analytikerkåren hade räknat med en räntehöjning på 0,25 procentenheter och det kommit lite skiftande besked från riksbanksdirektionens ledamöter.

Starkt bidragande skäl till att Riksbanken väljer att låta räntan ligga still är att inflationstakten visar tydliga tecken på att dämpas, företagen inte längre planerar prishöjningar i lika stor omfattning som tidigare samt att det finns tydliga tecken på att arbetsmarknaden är på väg att försvagas.  

Det viktigaste skälet torde ändå vara Riksbankens egen prognos pekar mot att inflationsmålet för KPIF-inflationen på 2 procent kan vara uppnått redan till halvårsskiftet 2024 och att inflationen dessutom kommer att ligga klart under målet under 2025.

Banken flaggar ändå för att det kan komma en räntehöjning någon gång under inledningen av 2024 men jämfört med septemberprognosen har sannolikheten för en räntehöjning redan tidigt under 2024 justerats ner. Riksbankschefen Erik Thedéen tryckte ändå hårt på att räntan kan behöva höjas ytterligare, på den efterföljande presskonferensen.  

Vår bedömning på Placera är ändå att det blir svårt, för att inte säga närmast omöjligt, för Riksbanken att motivera en ytterligare räntehöjning givet att pilarna för både svensk inflation och konjunktur pekar ganska brant nedåt. Det skulle sannolikt krävas ett stort omslag i ekonomin eller att kronan försvagas påtagligt för att det skulle kunna komma en räntehöjning. En bedömning som vi tror vi delar med en stor del av marknaden.

Riksbankens prognos pekar mot att en räntesänkning först kan bli aktuell någon gång under våren/sommaren 2025. Riksbanken poängterar dessutom att penningpolitiken behöver vara åtstramande under en relativt lång period framöver. Ett budskap som även många andra centralbanker levererat allt sedan sommaren.

Den prognosen för en första räntesänkning ger marknaden egentligen inte särskilt mycket för. Redan tidigare prissatte räntemarknaden en räntesänkning någon gång i maj/juni nästa år. Efter Riksbankens besked, som många tolkar som varandes något åt det mjukare hållet, har sannolikheten för en räntesänkning redan våren/försommaren skruvats upp en bit. Dessutom prissätter marknaden en styrränta runt 3,25 procent mot slutet av 2024.   

Ett fortsatt bekymmer för Riksbanken är den svaga kronan som banken fortsätter att beteckna som omotiverat svag. Nu har kronan visserligen försvagats något sedan riksbanksbeskedet, men det bör poängteras att försvagningen är marginell och att dollarkursen kort efter ligger på ungefär samma nivå som under onsdagskvällen och euron är ungefär ett öre dyrare än den var då. Så det rör sig knappast om ett trendskifte för kronan som gått påfallande starkt under den senaste månaden.   

Riksbankens prognos är att svensk BNP minskar med 0,7 procent i år och med ytterligare 0,2 procent under 2024. Under 2025 väntas däremot BNP växa med 1,9 procent. Arbetslösheten stiger samtidigt från dagens 8,0 procent (oktober) till 8,6 respektive 8,5 procent under de kommande åren. Prognoser som riskerar att ligga lite i överkant (BNP) respektive underkant (arbetslöshet) sett till de senaste konjunktursignaler som kommit kring svensk ekonomi.

Så för att summera - inga fler räntehöjningar och ännu mer troligt att nästa steg på räntetrappan är ner.