Världsindex MSCI ACWI 

Starten på 2022 har varit allt annat än stabil. Rekordhöga energipriser, en fortsatt stigande inflationsoro i kombination med centralbanker som bytt fot och siktar in sig på allt tidigare räntehöjningar än tidigare har lagt sig som en våt filt över finansmarknaden.

Lägg till en överraskande (förutom för Putin) rysk invasion av broder- och grannlandet Ukraina så finns det många oroshärdar. Investerarna har inte övergett aktier då TINA fortfarande råder, men visst har risktagandet minskat under inledningen på året. Och det har varit fördel för två värdesektorer, energi och råvaror.

Energisektorn är första kvartalets klara vinnare med en uppgång på närmare 33 procent, vilket är i nivå med oljeprisets uppgång. Samtidigt är sällanköpsvaror i botten med en nedgång på global basis på närmare 13 procent, följt av tekniksektorn som backat drygt 10 procent.

Första kvartalets klart bästa region är Latinamerika. Fondkategorin Latinamerikafonder har stigit med närmare 27 procent mätt i svenska kronor.

Brasilien är den stora spelaren i regionen och utgör drygt 60 procent av Latinamerikaindex. Uppgången för den brasilianska börsen är över 34 procent under årets första kvartal. Även andra länder i den råvarutäta regionen har startat året bra vi hittar både Chile och Peru bland årets vinnare.

Vi hittar några andra vinnare på tillväxtmarknaderna. Sydafrika, Turkiet och fjolårets vinnare Indien har fortsatt stiga i år. Men tillväxtmarknadsspektrumet är brett det innehåller också en hel del förlorare. Fjolårets förlorare Kina har inlett året med att fortsätta underprestera.

Bland förlorarna hittar vi självklart Rysslandsfonder som nu varit stängda för handel i över en månad. Precis i Rysslands närhet innehåller Östeuropa också en handfull länder som startat året i motvind.

Men det är inte bara på tillväxtmarknaderna som spridningen är stor. På de utvecklade börserna är spridningen mellan vinnare och förlorare stor. Vinnarna är de råvaru- och energitunga länderna som Australien och Kanada och inte minst vårt grannland Norge.

En USA-indexfond har klarat sig relativt bra sedan årsskiftet och har backat några procent, mätt i svenska kronor. Den amerikanska dollaruppgången mot den svenska kronan på knappt 4 procent hjälper till att snygga till avkastningssiffrorna i svenska kronor.

USD/SEK

En global indexfond som består till runt 60 procent av USA har en uppgång som en USA-indexfond mätt i svenska kronor.

Stockholmsbörsen som hörde fjolårets högpresterare, har haft en tung start tillsammans med Helsingforsbörsen och Frankfurtbörsen.

En bred svensk indexfond har backat närmare 14 procent, ännu tuffare har det varit fondkategorin Sverige, små- och medelstora bolag där vi har en nedgång på 16 procent. Minst nedgång för de svenska indexfonderna har en de fonder som investerar efter OMXS30 Return index som omfattar de 30 största och mest likvida bolagen har klarat sig lite bättre med en nedgång på 12,3 procent.

En bred Europaindexfond har sjunkit klart mindre än Stockholmsbörsen och landar på en avkastning under kvartalet på minus 6 procent.

Även euron har stärkts mot kronan under årets första kvartal. Men uppgången för euron är inte lika dramatisk som den amerikanska dollarn utan landar på en procent. Kronförsvagningen gynnar avkastningen för utländska fonder när den ska räknas om till svenska kronor.

Placera har listat fondvinnare och förlorare från Avanzas fondutbud. Det har varit en ovanligt stor skillnad i avkastning mellan vinnare och förlorare, närmare 80 procentenheter. Båda listorna innehåller bara aktivt förvaltade fonder.

I vanlig ordning hittar vi smala branschfonder bland både vinnare och förlorare.

En branschfondskategori som gått starkt under det första kvartalet är energifonder. Vinnarlistan består av en majoritet av Brasilien- och Latinamerikafonder.  

Överst på vinnarlistan hittar vi tre Brasilienfonder. Inte så konstigt då Sao Paolo-börsen hör till en av årets bästa börser i lokal valuta med en indexuppgång på drygt 20 procent.

Lägg till att den brasilianska realen stärkts med 19 procent mot den amerikanska dollarn i år. Samtidigt som kronan tappat i värde mot dollarn ger det en valutauppgång på närmare 23 procent.

Flera analytiker poängterar att det var länge sedan som det varit så stora nettoinflöden från internationella investerare till Brasilien, vilken sannolik hjälpt till att skjuta upp kurserna.

Bäst i gruppen är BNP Paribas Brazil Equity C C med en avkastning på närmare 37 procent.

Fonden investerar företrädesvis i tillväxtbolag och i huvudsak i små- och medelstora brasilianska bolag och förvaltas av Gilberto Nagai och Gilberto Kfouri sedan december 2018 Den är aktivt förvaltad och avviker mycket från index och har 46 innehav.

Klart största sektor är finansbolag på 31 procent följt av energisektorn med 13 procent.

Fondens största innehav är storbanken Banco Do Brasil på 6 procent. Näst störst är det brasilianska råvarubolaget Vale med 7,8 procent.

Båda bolagen har gett stora bidrag till första kvartalets avkastning med uppgångar på runt 50 procent

De övriga två brasilienfonderna har också lyckats klå kategorisnittet av Brasilienfonder som enligt Morningstar har avkastat 34,2 procent.

Listans fjärde bästa fond är en energifond, vilket inte är så konstigt då energisektorn är årets bästa sektor. Totalt hittar vi två branschfonder med energifokus på vinnarlistan. Fonderna har gynnats av  oljepriset som skjutit i höjden i år.

Brentolja

Bästa energifond är BGF World Energy A2 med en avkastning på närmare 35 procent. Den andra energifonden är Schroder ISF Global Energy A Acc USD som intar listans sjätteplats med 34 procents avkastning.

Båda fonderna har med bred marginal klått kategorisnittet av branschfonder energi som har stigit 25 procent.

World Energi är en aktivt förvaltad fond med fokus på medelstora energibolag som räknas som värdebolag. Fonden har ett koncentrerat innehav på 28 innehav, främst USA-bolag på 42 procent, följt av brittiska bolag på 26 procent.

De tio största innehaven väger drygt 60 procent av fonden. Det amerikanska olje- och gasexploateringsbolaget Chevron är fondens största innehav på 10 procent. Brittisk-nederländska Royal Dutch Shell följer tätt efter med en vikt på 9,6 procent och är fondens näst största innehav.

Chevron hör till fonden bästa bidragsgivare i år. Aktien har rusat 40 procent och är även det amerikanska Dow Jones indexets bästa aktie i år.

Årets vinnarlista innehåller fem fonder med Latinamerikamandat. Alla fem fonderna har sprungit ifrån sitt kategorisnitt Latinamerika som avkastat 26,7 procent.

Femteplatsen på listan kniper den aktivt förvaltade fonden Templeton Latin America A. Fonden har haft vind i segel och avkastat närmare 34 procent. Det gör den till den bästa latinamerikafonden. Fondens har 65 procent brasilianska investeringar och knappt 28 procent i Mexico.

Det är en koncentrerad fond med 33 innehav. Drygt 29 procent av fonden utgörs av finansbolag. 18 procent är investerat i dagligvaror, 17 procent i råvarubolag och 11 procent i energisektorn.

Största bolag är brasilianska energijätten Petroleo Brasileiro Sa Petrobras som väger drygt 10 procent. Näst störst är det brasilianska råvarubolaget Vale med 8,8 procent.

Båda bolagen har gett stora bidrag till kvartalets avkastning med uppgångar på 37 respektive 48 procent.

Förlorarlistan toppas av en spridd skara fonder. Den innehåller ett antal USA-fonder med investeringsfokus på tillväxtbolag. Och vi hittar givetvis ett antal Sverigefonder och flera med småbolagsfokus. Inte så konstigt när investerarkollektivet letar sig till mindre riskfyllda placeringar. Listan hade sannolikt varit full med Rysslands- och Östeuropafonder om fonderna i den regionen inte hade varit stängda för handel.

Förlorarlistan toppas av en Östeuropafond - värt att notera är att den är en av få som man kan köpa och sälja inom fondkategorin Östeuropa. Fidelity EM Europ MDl Est&Afrika har backat hela 41 procent i år. Fonden investerar i bolag med verksamhet i Central- och Östeuropa inklusive Ryssland. Den är aktivt förvaltad sedan 2017 av Nick Price, Chris Tennant och Zoltan Palfi.

Fidelity EM Europ MDl Est&Afrika är koncentrerad med 46 innehav. Årets stora nedgång för fonden är hänförlig till fondens ryska innehav som före krigsutbrottet var betydande och hela fem av de tio största innehaven var då ryska.

Den sydafrikanska mobiloperatören MTN Group är numera fondens största innehav på drygt 8 procent, före invasionen av Ukraina var den ryska energijätten fondens klart största innehav på 10 procent.

Robeco Next Digital Billion har tappat knappt 28 procent. Det är en tillväxtmarknadsfond med ett stort inslag av teknikbolag.

Fonden har flera kinesiska teknikbolag bland fonden största innehav vilka backat mycket under månaden. Som inte det räckte fanns det även ryska innehav i fonden.

Den ryska onlinebanken Tinkoff hörde före krigsuutbrottet till fondens största innehav och har som andra ryska bolag haft en brutal aktiekursutveckling med en nedgång på 95 procent sedan invasionen i Ukraina inleddes.

Totalt hittar vi sju fonder på förlorarlistan som har ett investeringsfokus i Sverige och Norden.

Tuffast bland de svenska småbolagsfonderna har året startat för Spiltan Småbolagsfond. Fonden förvaltas av Pär Andersson sedan starten 2008. Fonden var under fjolåret den fjärde bästa Sverigefonden med en avkastning på 50 procent.

Fonden har en lutning mot kvalitetsbolag med tillväxtfokus. Det är en koncentrerad fond med 34 bolag och de tio största väger runt 53 procent.

Fondens fyra största innehav Addnode, Mips, Thule Group och Addlife som tillsammans väger 25 procent av fondens värde, har rekylerat efter fjolårets stora uppgång. Mips har backat 26 procent, Addlife 30 procent, Thule Group 31 procent. Bäst har det varit för Addnode som bara tappat 10 procent av börsvärdet i år.

Gå till Placera.se och läs fler artiklar

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud