Ett ISK och en kapitalförsäkring har många likheter, särskilt eftersom de belastas med lika hög skatt. Men där slutar också likheterna, inte minst för att det rör sig om ett konto respektive en försäkring.

Det ena, ISK:t, passar nästan alla, medan den andra, kapitalförsäkringen, fyller en rad specifika behov. Många av oss sparare gör rätt i att ha båda – men till olika saker. Placera reder ut vem, när, hur och varför det ena är att föredra framför det andra.

ISK – en populär 10-åring

När investeringssparkontot lanserades den 1 januari 2012 var syftet att privatpersoners sparande i aktier och fonder skulle förenklas genom att deklarationen av vinster och förluster togs bort. Den nya sparformen (eller egentligen; ett skatteskal) skulle i stället beskattas på hela beloppet med en schablonskatt som sätts utifrån hur hög statslåneräntan är november året före.

Skatten beräknas utifrån en fjärdedel av beloppet som finns på ISK:n i början av varje kvartal plus alla insättningar på kontot under året. Detta kallas för kapitalunderlaget. Vilken skatt det blir bestäms alltså av statslåneräntan plus en procentenhet, dock alltid som lägst 1,25 procent.

Det betyder inte att skatten är 1,25 procent på det sparade kapitalet, utan golvet på 1,25 utgör i stället schablonintäkten. Schablonintäkten beskattas med 30 procent. Det betyder att vi på senare år haft en skatt på 0,375 procent på ISK-kontot, eftersom statslåneräntan varit så låg.

0,3 × 1,25 % = 0,375 %

Att spara i ett ISK är nästan alltid det bästa alternativet för de allra flesta med långsiktiga sparanden. Men ett ISK är bara ett skal. Att bara ha ett ISK utan att fylla den med någonting är som att gå runt med en tom plastpåse.

Än värre är det om du fyller den med pengar som bara ligger där oinvesterade, eftersom du då får betala skatt på kapital som inte stiger i värde.

Eftersom investeringssparkontot beskattas oavsett om innehavet går med vinst eller förlust ska du endast ha aktier, aktie- och blandfonder och högavkastande obligationer/räntefonder i den. Givetvis kan du också ha andra börshandlade produkter med hög förväntad avkastning.

Pengar som är placerade i säkra räntefonder är bättre att ha på ett depåkonto. En förväntad avkastning kring 1,5 procent kan man säga är gränsen för när det är bra att spara på ISK. Då har man lite marginal till 1,25 procent, som ju alltså är schablonintäkten.

Exempel:

30 % av 1,25 % är 0,375. Det betyder att om man har avkastning som är över 1,25 % så är det mer fördelaktigt med schablonskatten.

Schablonintäkten är 1,25 procent av kapitalunderlaget. Procentsatsen är statslåneräntan den 30 november föregående år plus en (1) procentenhet, men den kan aldrig bli lägre än 1,25 procent.

Ponera att du har 100 000 kr.

Har du en avkastning på 1,2 % får du betala 30 % skatt på en depå. 100 000 kr × 0,012 × 0,30 = 360 kr (lägst skatt)

Har du en avkastning på 1,2 % får du betala 30 % skatt på ett ISK. 100 000 kr × 0,00375 = 375 kr (jag tog inte med värdeökningen här för enkelhetens skull)

Har du en avkastning på 1,3 % får du betala 30 % skatt på en depå. 100 000 kr × 0,013 × 0,30 = 390 kr

Har du en avkastning på 1,3 % får du betala 30 % skatt på ett ISK. 100 000 kr × 0,00375 = 375 kr (lägst skatt)

Breakeven går alltså vid 1,25 % av den anledningen att man bestämt att det är golvet (det är schablonintäkten). 0,375 % (30 % av 1,25 %) är alltså den lägsta skatten det kan bli.

Om statslåneräntan stiger framöver så att vi får betala mer än 0,375 procent i skatt (schablonintäkten är högre än 1,25 procent) kommer såklart även skatten höjas och gränsen för avkastningen där det är mer fördelaktigt att ha depå kontra ISK ändras.

I och med att hela sparkapitalet schablonbeskattas försvinner förstås möjligheten att kvitta förluster och få avdrag på skatten om din placering skulle gå med förlust. Men baserat på att börsen hittills stigit med i genomsnitt 8 procent per år är den låga schablonskatten helt klart fördelaktig på sikt.

Kapitalförsäkring

Det finns tre olika sorters kapitalförsäkringar. Dessa är depåförsäkring, fondförsäkring och traditionell försäkring. Den som själv vill handla och ha flera sorters värdepapper väljer depåförsäkring, den som bara vill ha fonder kan välja fondförsäkring och den som vill att försäkringsbolaget sköter placeringarna väljer en traditionell försäkring.

Man får betala lika mycket skatt för en kapitalförsäkring som för ett investeringssparkonto. Trots det beskattas de rent tekniskt på olika sätt. Den stora skillnaden är att skatten för kapitalförsäkringen dras från själva försäkringen fyra gånger per år, medan ISK-skatten dras på deklarationen (skatten är förtryckt, så du behöver inte göra några ändringar i den).

Eftersom skatten på kapitalförsäkringen är densamma som för ISK ska du inte ha kontanter eller lågriskräntefonder på en kapitalförsäkring heller.

En av de stora fördelarna med kapitalförsäkring enligt många är att det är försäkringsbolaget som ansöker om att få tillbaka källskatt på utländska aktiers utdelningar. För de allra flesta är det alltså bättre att ha en kapitalförsäkring för utländska aktier. Här kan du läsa mer om detta.

Aktier du äger i en kapitalförsäkring ger dig inte rätten att rösta på bolagsstämmor, vilket de gör på ett ISK.

Alla dessa olikheter bottnar i faktumet att innehållet i en försäkring och själva försäkringen ägs av försäkringsbolaget. Det är med andra ord inte du som äger dina aktier och fonder direkt. Just därför är det heller inte du som skattar eller får rösta exempelvis, även om du är ägare till själva försäkringen.

Men just eftersom en kapitalförsäkring är just en försäkring har detta skatteskal en rad funktioner som ett ISK inte har, förutom att de passar bra för utländska aktier.

Här är en lista över skillnaderna mellan kapitalförsäkringar och investeringssparkonton:

Utbetalning: Med en kapitalförsäkring kan du välja hur och när utbetalningen ska ske. Det kan exempelvis handla om en månadsvis pensionsutbetalning under fem, tio eller tjugo år i stället för en klumpsumma.

Mottagare: Med en kapitalförsäkring kan du bestämma vem som ska få pengarna när du dör – eller tidigare – och det betyder inte vara en släkting. Den valda mottagaren får 101 procent av försäkringskapitalets värde när du dör. Ett ISK är ingen försäkring och därmed kan du endast styra vem som ska få pengarna som förvaras där via testamentet.

Eftersom du kan välja en mottagare och en utbetalningstid så passar kapitalförsäkring bra när det kommer till sparande till barn eller barnbarn, eller pension för den delen.

Investerarskydd och insättningsgaranti: Investerarskyddet och insättningsgarantin gäller inte kapitalförsäkringar, men däremot ISK. Här kan du läsa mer om investerarskyddet. Tänk dock på att insättningsgarantin gäller oinvesterade tillgångar, vilka ju inte bör innehas på ISK på grund av schablonskatten. De investerade pengarna är förstås även de skyddade, om än inte i form av någon statlig ersättning, eftersom banken är skyldig att hålla sina egna tillgångar separerade från ISK-innehavarens tillgångar. När det gäller kapitalförsäkringar är tillgångarna registrerade i ett så kallat förmånsregister som löpande kontrolleras av Finansinspektionen.

Ägande: En kapitalförsäkring kan, liksom ett ISK, inte samägas tillsammans med någon annan. Däremot kan den ägas av en juridisk person, till exempel ett företag, vilket inte ett ISK kan.

Utomlands: Du kan ha en kapitalförsäkring om du flyttar utomlands, men inte ett ISK.

Inflytt av värdepapper: Du kan flytta in värdepapper i ett ISK (du måste skatta dock), men endast kontanter i en kapitalförsäkring.

Avgifterna då?

Ett ISK har generellt inte några avgifter, däremot kan produkterna på kontot kosta pengar förstås. Med andra ord kan det vara bra att kika på vilka fondavgifter och courtage som banken i vilken du vill starta ditt ISK har.

En kapitalförsäkring är aldrig helt gratis. För den sakens skull kan den ha noll kronor i årsavgift och premieavgift, men eftersom det rör sig om en försäkring kommer det alltid finnas en riskavgift. Anledningen till det är att det är just en försäkring och att det måste finnas ett försäkringsmoment i den. Som tidigare nämnts får förmånstagaren ut 101 procent av värdet när du dör och det är därför denna riskavgift finns.

Riskavgiften är dock försvinnande liten (mindre ju yngre du är). Som exempel kan nämnas 9 öre för en 30-åring och 95 öre för en 50-åring för ett kapital om 100 000 kronor hos det billigaste försäkringsbolaget, SPP och 2,41 respektive 4,60 kronor hos Skandia, som är dyrast ur det hänseendet.

Det är snarare premieavgifter (avgift som du betalar när du startar försäkringen som är procentuell på det insatt beloppet) och årsavgifter (kan vara i kronor eller procent) som avgör om det blir dyrt eller inte och som du bör ha koll på.

Här finns stora skillnader, så se till att inte betala för mycket, helst inget alls (förutom den minimala riskavgiften, då).

Här kan du jämföra avgifter på olika kapitalförsäkringar. 

Så beskattas kapitalförsäkringen

Trots att beskattningen utifrån ett spararperspektiv ter sig mycket lik mellan kapitalförsäkring och ISK (avsikten är att dessa två ska vara skatteneutrala) så finns det några olikheter. Till exempel så beskattas de enligt två olika lagar (avkastningsskatt på pensionsmedel respektive inkomstskattelagen).

Det gör att den schablonintäkt du har på ditt ISK kan kvittas mot förluster och utgifter i kapital. Inte heller räknas kapitalunderlaget inte ut på samma sätt. Här kan du läsa hur kapitalunderlaget räknas ut för kapitalförsäkring respektive ISK.

Tänk på att vara försiktig med att flytta in och ut pengar främst ur kapitalförsäkringen, men också till viss del ISK, eftersom det utlöser skatt. När det gäller kapitalförsäkringar har det också betydelse när på året du sätter in pengar.

En annan skillnad mellan kapitalförsäkringen och ISK:t är att skatten dras kvartalsvis från kapitalförsäkringen, medan du betalar in skatten för investeringssparkontot samtidigt som du betalar in din andra skatt på våren året efter.

Slutligen… vad ska du då ha?

Många av oss har flera sorters sparanden, därför kan du förstås ha både ISK och kapitalförsäkring, beroende på syfte och typ av placeringar.

Denna artikel tar ju upp just ISK och kapitalförsäkring, men när det kommer till sparanden med kort horisont är det sparkontot eller de säkra räntefonderna som gäller och då är dessa två schablonbeskattade skatteskal inte något bra alternativ.

Dessa frågor kan du ställa dig om du funderar vad som passar just ditt sparkapital:

Sparar du till ditt eller någon annans barn? I en kapitalförsäkring kan du välja barnet som förmånstagare. Det gör att pengarna inte tillfaller eventuell medförälder som du är gift med om du dör. En kapitalförsäkring är faktiskt rent skatterättsligt en sorts livförsäkring. I en eventuell skilsmässa måste dock kapitalförsäkringen göras till enskild egendom för att den inte ska ingå i giftorättsgodset.

Som mor- eller farförälder kan det vara skönt att veta att pengarna går till barnet och inte blir en del av dödsboet och då blir kapitalförsäkringen det tryggaste alternativet. Med ett ISK kan du förstås namnge kontot och skriva testamente, men det är mer omständligt och det är dessutom säkrare att ha en kapitalförsäkring med förmånstagare om du vill vara säker på att sparandet går till rätt person.

En kapitalförsäkring ingår alltså inte i arvet efter en avliden, den delas ut före arvet fördelas. Det finns dock möjlighet att jämka detta, men det är svårt att få rätt i en sådan process.

Med en kapitalförsäkring kan du välja när och hur pengarna ska delas ut, vilket kan vara en fördel om du exempelvis vill att barnet (förhoppningsvis) ska ha uppnått en viss mognad innan hen får sina pengar.

Äger du utländska aktier? Nästan alltid är kapitalförsäkring rätt alternativ för den som äger utländska aktier med utdelning (tänk på att utländska aktier som inte delar ut pengar kanske gör det i framtiden och då vill du kanske inte behöva sälja och köpa om, så det är lika bra att ha dem på kapitalförsäkring från början). Undantagen kan du läsa om här.

Har du ett företag som äger värdepapper? Endast privatpersoner får äga ISK, så då blir kapitalförsäkringen det självklara valet.

Här hittar du alla våra aktieanalyser

Här finns alla våra fondanalyser

Här hittar du allt om privatekonomi

Här finns våra makrokommentarer

Här kan du lyssna våra poddar

Här kan du se alla våra tv-inslag

Här hittar du det månatliga strategidokumentet

Här kan du se redaktionens aktieinnnehav