Vid en pressträff på onsdagen lyfte chefekonomen fram Sveriges stora överskott i bytesbalansen, relativt låga statsskuld, starka sysselsättningsökning och hushållens höga sparkvot som faktorer som imponerade förra året.

Det som främst bidrog till fjolårets starka BNP-tillväxt var exporten av tjänster, bygginvesteringar och bilköp, enligt Sven-Arne Svenssons beräkningar stod dessa tre poster för 70 procent, brutto.

"Jag tror inte det kommer att upprepa sig", sade han och pekade på att personbilsförsäljningen sannolikt kommer att minska något i år samtidigt som byggsektorn kan få problem att hitta arbetskraft. Väntade skattehöjningar 2016 och 2017 väntas dessutom dämpa tillväxten i hushållens köpkraft.

Detaljhandeln utser han till vinnare 2016 och 2017 då de "nya svenskarna" använder sina pengar till konsumtion.

När det gäller Riksbanken anser Sven-Arne Svensson att reporäntan sänkts för mycket och att KPI är "ett omöjligt mål att jaga", främst för att det påverkas av faktorer som inte Riksbanken kan styra.

"Det viktiga är vad som orsakar den låga inflationen… För tillfället tycker jag den låga inflationen är positivt för Sverige", sade han och tillade att BNP-deflatorn ligger nära 2 procent.

Erik Pensers prognos för reporäntan följer Riksbankens egna prognoser och banken tror inte på några större justeringar om inte ECB skulle agera kraftfullt.

Sven-Arne Svensson är skeptiskt till valutainterventioner eftersom valutakrig inte brukar sluta lyckligt.

Han lyfter ett varningens finger mot de fortsatt höga skulderna, hos hushåll och stater, i euroområdet och tror att dessa åter kan hamna i fokus om ekonomin dämpas. De höga skulderna gör det svårt att stimulera ekonomin vid en ny kris och samtidigt är penningpolitiken redan extremt expansiv.

Oro för nästa kris kan också ligga bakom den svaga investeringsviljan i euroområdet, tror han.

Beträffande världsekonomin ser Sven-Arne Svensson en tillväxt kring 3,3 procent både i år och nästa år, och skälet är att de stora BNP-fallen i Brasilien och Ryssland upphör.

Svårbedömda hot som kan leda till att tillväxten blir klart lägre är till exempel utvecklingen i Kina och ett annat hot är valutakriget, men samtidigt kan det globala klimatavtalet och nya avtal för frihandel göra att den globala tillväxten överraskar positivt, enligt chefekonomen.

I sina prognoser antar Erik Penser att oljepriset stiger till 40 dollar per fat under 2016 och sedan fortsätter upp till 50 dollar per fat 2017.