Fem räntesänkningar hann Riksbanken med under 2024 och året avslutades med en styrränta på 2,5%.
Det penningpolitiska protokollet från mötet den 18 december visar en enig direktion bakom såväl den senaste sänkningen som förslaget till ny styrräntebana.
Bland ekonomerna fanns en förhoppning om en dubbelsänkning, vilket även första vice riksbankschefen Anna Breman var inne på.
“Jag har övervägt en sänkning om 0,50 procentenheter vid dagens möte för att ge ytterligare stöd till konjunkturen. Men jag stödjer en sänkning om 0,25 procentenheter då de positiva effekterna av årets snabba räntesänkningar väntas få ett större gensomlag på konjunkturen under nästa år”, står det i protokollet.
Enligt den nya räntebanan indikeras ytterligare en sänkning om 25 punkter i början av året.
Kan bli större sänkningar
“Men det är inget löfte att styrräntan långsiktigt ska vara 2,25%. Det finns många kända risker som gör att styrräntan kan behöva vara betydligt högre eller lägre än vad räntebanan visar”, säger Anna Breman.
Breman utesluter inte större sänkningar än 0,25 procentenheter om utsikterna för inflationen och konjunkturen “försämras påtagligt.”
Vice riksbankschefen lyfter bland annat den geopolitiska oron, oklarheterna kring handelspolitiken och de uppblossade regeringskriserna i Europa. Även de volatila elpriserna i Sverige ses som ett hot mot inflationen.
“Sammantaget ser jag något större risk på uppsidan, framför allt från handelshinder, energipriser, livsmedelspriser och en svag krona. Samtidigt är riskerna för konjunkturen snarare på nedsidan, vilket kan motverka uppåtrisker för inflationen. Trots ökad köpkraft och lägre räntekostnader under 2025 kan hushåll och företag avstå från konsumtion och investeringar om osäkerheten om konjunkturen är stor.”
Tullar skapar osäkerhet
Vice riksbankschef Anna Seim bedömer att penningpolitiken nu är att betrakta som neutral.
“Om den är marginellt åtstramande eller stimulerande tror jag inte är möjligt att avgöra förrän i efterhand när vi faktiskt kan observera vilken styrränta som slutit inflations- och BNP-gap.”
Seim framhåller också osäkerheten efter det amerikanska presidentvalet.
“De direkta effekterna av högre amerikanska importtullar på svensk ekonomi är troligen små, men om de ger upphov till allmänna jämviktseffekter och ökade geopolitiska spänningar kan konsekvenserna bli mer
långtgående.”
Ny räntesänkning
Vice riksbankschef Aino Bunge tycker att inflationsrisken än så länge är balanserad, “men självklart ska vi bevaka både energipriserna, tullar och effekterna av en svag krona på inflationen framöver.”
Bunge tror också på en ny räntesänkning snart igen.
“Den inhemska konjunkturen är sammantaget nära en vändpunkt men behöver mer stöd av penningpolitiken, och det stödet behövs nu. Vid det förra mötet i november betonade jag att den större sänkning vi då gick fram med handlade om att just göra lättnaden i penningpolitiken något mer ‘framtung’. I grunden står jag fast vid den bedömningen. Och i linje med det ser jag framför mig att räntan troligen sänks igen när vi möts efter julledigheterna.”
Oroas över livsmedelsföretagen
Vice riksbankschef Per Janssons optimistiska syn på inflationen har fått sig en törn och förskjutits i en mer negativ riktning. Mycket beroende på de underskattningar av inflationen som präglat direktionens prognoser de senaste två månaderna.
“För svensk del blir det framöver mycket viktigt att fortsatt noga analysera inflationseffekterna av den svaga kronkursen och vara uppmärksam på att företagen inte på nytt börjar ändra sitt prissättningsbeteende i en mer aggressiv riktning. Att företrädare för livsmedelsföretagen inte visar någon som helst förståelse för att en sådan beteendeförändring skulle vara problematisk, är förstås inget som gör att man känner sig mindre orolig.”
“Dimman har lättat”
Under de kommande månaderna ser Riksbankschefen Erik Thedéen att många svenska hushåll kommer att gynnas av stigande reallöner, sjunkande bolåneräntor och beslutade finanspolitiska stimulansåtgärder.
“Lägre räntor och en uppgång i konsumtionen kommer även att stärka företagens intäkter och stimulera investeringarna. Förutsättningarna för högre tillväxt och stigande sysselsättning är därmed goda. Dessutom visar statistik att hushållen har ett relativt högt sparande, vilket också skapar utrymme för ökad konsumtion.”
Riksbankschefen frågar sig hur mycket lägre styrräntan behöver sänkas för att stödet åt konjunkturen ska bli tillräckligt starkt.
“Min slutsats blir att det snart är läge att avvakta med ytterligare förändringar av styrräntan. Vi behöver helt enkelt pröva oss fram och ha lite tålamod, så att de redan genomförda sänkningarna hinner ge avtryck.”
“Dimman har i stort sett lättat och vi har ökat farten, nu gäller det att utvärdera om farten är tillräcklig, eller om den måhända ska ökas ytterligare, eller om den rentav är för hög. Den utvärderingen kräver lite tålamod”, avslutar Riksbankschefen.
