I början av 2014 ändrade Placera rekommendationen för Skagen Global från köp till neutral. Bakom vår ändrade rekommendation låg förändringar i förvaltarleden.

Det var en bra förändring. Sedan dess har fonden stigit med 15 procent. Motsvarande siffra för den globala indexfonden Danske Invest Global Index ligger på drygt 32 procent.

Skagen Global har också tappat kraftigt i betyg, alltså där avkastningen och risken ställs mot andra liknande fonder. När senaste analysen skrevs hade fonden gått från betyg 4 till 3 på ett år. Sedan dess har ratingen fortsatt ned och i dag ligger den på 2 av 5 möjliga. Så sent som i mars i år låg betyget på 1.

Vi ändrade också vår köprekommendation från köp till neutral på bolagets andra flaggskepp, Skagen Kon-Tiki, i våras. Anledningarna var främst försämrad riskjusterad avkastning och en oro för att förvaltaren, Kristoffer Stenserud, har tappat det där lilla extra som han tidigare haft.

Även det var en korrekt rekommendationsändring. Våra farhågor har besannats. Sedan analysen har Skagen Kon-Tiki tappat över 25 procent i värde. Även om det är i nivå med index har risken varit högre än konkurrenternas fonder och Skagen Kon-Tikis betyg har fallit. I dag innehar den betyg 2 av 5.

Det har varit känt sedan förra året att bolaget har planerat för en ägarförändring. Det är alltid oroande i ett kunskapsbolag som Skagen. Nu har den presenterats. Två av grundarna etablerar ett nytt bolag genom vilket de ska förvalta sitt ägande i Skagen – och investera i andra förvaltare. Kristoffer Stenserud fortsätter som förvaltare och behåller sitt direktägande i Skagen Fonder.

Enligt bolaget är detta en lösning som säkerställer Skagens långsiktiga oberoende, kontinuitet och intressegemenskap med kunderna. Placera är inte säker på det. Vi erfar att detta inte var vad ägarna hade önskat, utan att de helst hade velat sälja sina aktier. Men det hade varit förödande för förtroendet.

Nu är det en plan B som sjösätts och två av grundarna kommer att satsa på andra förvaltare i stället. Man kan kalla det för riskspridning, vilket är oklanderligt utifrån alla kapitalförvaltningsteorier. Men det sänder ändå varningssignaler.

Summerar vi läget ser det inte bra ut. Stora förändringar i förvaltarorganisationen de senaste åren, fallande riskjusterad avkastning, två av grundarna lämnar skeppet halvt om halvt. Behöver vi säga mer?