Den japanska börsrevanschen började hösten 2012 då Shinzo Abe tog över som ny premiärminister. Han lanserade ett åtgärdspaket för tillväxt, ökad penningmängd, ökade statliga utgifter och ekonomiska reformer.

Effekterna lät inte vänta på sig. Stimulanserna i form av ökad penningmängd och högre statliga utgifter sänkte den japanska valutan kraftigt vilket fick börsen att rusa. Sedan i mitten av november 2012 har Tokyobörsen stigit med 140 procent. Det kan jämföras med Stockholmsbörsen som har stigit med drygt 65 procent under samma period.

Den fallande japanska yenen har dock gjort att börsutvecklingen, räknat i svenska kronor, inte är fullt lika bra. Men med 90 procents ökning tillhör Japanfonderna de bästa under perioden.

Värderingarna har drivits upp av den goda utvecklingen. Framför allt för vissa delar av marknaden. Det beror på stora köp av inhemska institutioner som har vissa kriterier för vad de kan äga. Det har lett till att vissa delar av den japanska aktiemarknaden nu är betydligt högre värderad än vad som motiveras av företagens förväntade vinsttillväxt.

Generellt ser vinsttillväxten attraktiv ut men många bedömare anser att en fortsatt svag japansk valuta är en förutsättning för fortsatt god börsutveckling. Det i sin tur förutsätter en stabil internationell utveckling och fortsatta penningpolitiska lättnader samt strukturella åtgärder från den japanska regeringen.

Ett exempel på strukturella förändringar som inletts är ett ökat fokus på aktieägarvärde och bolagsstyrning.

Sedan den 1 juni måste börsbolagen ha externa ledamöter. Bolagen har också börjat fokusera på olika typer av lönsamhetskriterier, till exempel avkastning på eget kapital, samt höjda utdelningar och återköp samt minskat korsägande mellan bolagen. Mycket av detta är positivt för hur både japanska och utländska investerare kommer att bedöma Tokyobörsen, i närtid och på lite längre sikt.

De förändringar som de japanska företagen nu går igenom tar ofta lång tid, det kan ta generationer innan de slår igenom fullt ut. Risken är att investerarna har varit för optimistiska varför bakslag inte kan uteslutas om inte den goda utvecklingen fortsätter.

Utbudet av Japanfonder är stort. I Sverige finns ett hundratal att välja mellan och på Avanza plattform säljs 34 stycken. Placera har analyserat fonderna och kommit fram till några intressanta resultat.

Ett är att indexfonderna ligger i mitten när det kommer till rating och betyg när vi tittar på längre tidsperioder. På andra marknader, till exempel Sverige och USA ligger de betydligt bättre till. Det kan tyckas lite konstigt då den japanska börsen anses vara effektiv och genomlyst. En förklaring kan vara de senaste årens omdaning av den japanska ekonomin som har lett att det har lönat sig att vara aktiv i sin förvaltning.

För den som tror att det inte är lönt att betala extra för aktivt förvaltade fonder ligger SPP Aktiefond Japan bäst till. Förvaltningsavgiften är så låg som 0,2 procent, vilket är hälften så mycket som den näst billigaste fonden, Skandia Japan Exponering, som också är en indexfond.

Bland aktiva Japanfonder tycker Placera att Aberdeen Global Japanese Equity sticker ut på ett positivt sätt. Fonden har ett helt förvaltarteam på nio personer bakom sig som leds av Kwok Chern-Yeh sedan 2005. Även om fonden de senaste treårsperioderna (Placera analyserar rullande 36-månaders perioder) har gått lite knackigt så uppgår snittratingen till 4,3 där 5 är maxbetyg.

Avkastningen ligger inte i topp de senaste tre åren, men risken är bland de lägsta av Japanfonderna. Det tycker Placera är bra när det kommer till aktiefonder som är riskfyllda i sig själva.

En uppenbar nackdel med Aberdeen Global Japanese Equity är att den kostar knappt 2 procent per år i förvaltningsavgift. Det gör den till en av de dyraste Japanfonderna på marknaden.

För den som önskar högre risk rekommenderar Placera Henderson Horizon Japanese Smaller Companies. Småbolagen tenderar att gå bättre än stora bolag under goda börsperioder men sämre när börsen är orolig. Sedan 2005 har Yun-Young Lee förvaltat fonden.

Bland svenska aktivt förvaltade Japanfonder attraheras vi också av SEB Japanfond. Men en låg risk jämfört med andra Japanfonder och en avkastning i nivå med snittet har fonden prenumererat på näst högsta betyg, 4 av 5, av Morningstar sedan hösten 2012 (mätt på rullande 36-månaders historik). Bakom rodret står Hartvig Rydgaard och där har han stått sedan 2013.