Oljeprisfallet har lämnat ett par börser med djupa sår och även flera oljebolag på Stockholmsbörsen har fått känna av snålblåsten från det fallande världsmarknadspriset.

Anledningarna till att oljepriset rasat är en kombination av kraftigt ökad produktion och en mer återhållsam global efterfrågan, där reviderade tillväxtplaner i Kina spelar stor roll.

Utvinningen av skifferolja i USA har gjort att den inhemska oljeproduktionen i Amerika idag är lika hög som på 70-talet. Samtidigt konsumerar amerikanerna mindre olja per BNP-dollar idag än för 40 år sedan.

Historiskt har oljekonsumtionen i USA utvecklats i takt med att ekonomin växt sig allt större men runt 2007-2009 upphörde det sambandet att gälla. Därefter har tillväxten fortsatt öka medan oljekonsumtionen mattats av. 

Den yngre befolkningen söker sig i allt större utsträckning till urbaniserade områden vilket minskar beroendet av stora energislukande bilar. I stället har vi sett framväxten av tjänster som taxiapplikationen Ubers samåkningstjänst och stort intresse för Teslas ljudlösa elbil.

Den kanadensiske oljeprisexperten Murray Edwards sade att han tror att oljepriset mycket väl kan falla ned till 30-40 dollar innan en vändning kommer, liknande det som skedde 2008. Men där tror han inte priset stannar länge, efterfrågan kommer att öka och elda på utvecklingen uppåt igen.

I höstas reviderade SEB ned sin prognos för oljepriset, banken tror inte längre på ett snittpris kring 100 dollar under 2015 utan sänkte till 85 dollar per fat Brentolja. Det är en prognos som inte ligger särskilt nära EIA:s (US Energy Information Administration) tro.

Myndigheten sänkte nyligen sin prognos för Brentoljan till ett snittpris på 68 dollar per fat 2015. EIA tror att lagernivåerna ökar under början av året och att priset då sjunker till 63 dollar per fat. Men under året tror EIA att priset återhämtar sig och i slutet av 2015 kostar ett fat Brentolja 73 dollar.

Även om oljepriset främst är ett resultat av relationen mellan utbud och efterfrågan så har en allt starkare dollar haft sin påverkan.

En allt dyrare dollar marginaliserar nedgången i oljepriset mätt i andra valutor, men trots detta är det stora oljeimportörerna som är vinnare på prisraset. Däribland tar experterna ofta upp Turkiet som en vinnare, då landet här helt beroende av sin energiimport.

Men främst gynnas kanske den amerikanska konsumenten. Bränslepriserna i USA har sjunkit till samma nivåer som för fem år sedan och med mer pengar gynnas annan konsumtion.

Hur lågt oljepriset sjunker återstår att se, OPEC länderna har gjort det tydligt att man inte kommer att minska sin produktion den närmaste tiden, oavsett vad som händer med oljepriset. Det handlar om att försvara marknadsandelar och med produktionskostnader i storleksordningen 4-5 dollar/fat i Gulfregionen har OPEC inga problem med att svälta ut övriga oljeproducenter med betydligt högre kostnader.

För nationer som Ryssland och Venezuela innebär ett lågt oljepris en ren katastrof men även Brasilien och flera västafrikanska stater kan på sikt få bekymmer.

Likaså är den amerikanska produktionen av skifferolja kostsam och kan inte bedrivas olönsam i evigheter om oljepriset fortsätter sjunka. I förlängningen kan det låga oljepriset innebära att OPEC stärker sin position ytterligare efter det rensats i leden bland konkurrenterna.