Jag tror att de flesta sparare instämmer i ovanstående svar. Forskning på området ger dessvärre inte något tydligt stöd för att etiska investeringar ger en bättre avkastning än oetiska. De flesta bolag tenderar dessutom att arbeta med CSR-frågor (Corporate Social Responsibillity) i syfte att undvika dålig publicitet snarare än att utveckla verksamheten. 

Jag tror att det är dags att höja ambitionsnivån.

Den ryskägda fiskekoncernen Ocean Trawlers är en stor leverantör av fisk till bland annat Mac Donalds restauranger. Företaget har en fiskförädlingsfabrik i den kinesiska hamnstaden Qingdao. När fabriken startades rekryterade Ocean Trawlers arbetare från den kinesiska landsbygden och gav dem nödvändig träning.

När det kinesiska nyåret kom åkte arbetarna hem till sina byar för att träffa släkt och vänner. Problemet var bara att en stor del aldrig återvände utan valde att stanna i byarna och hjälpa sina familjer. För att undvika att samma sak skulle hända igen åkte Ocean Trawlers ut till byarna och gjorde en deal. Om arbetarna som de rekryterade lovade att återvända efter nästa ledighet så skulle bolaget hjälpa till att utveckla byarna och ta hand om de anhöriga.

Ovanstående historia berättade affärsadvokaten Thomas Lagerqvist på ett seminarium om etiska investeringar på byrån Mannheimer Swartling.  Han har jobbat i över 20 år i Kina och de senaste åren har CSR-frågor tagit en stor del av hans tid och engagemang.

Historien med Ocean Trawlers är, enligt Thomas Lagerqvist, ett exempel på när ett företag hittar en "sweet spot". För att vi åhörare skulle förstå ritade han två ringar. En av ringarna stod för vinst och den andra för godhet, eller samhällsnytta. Där dessa två ringar går i varandra finns en sweet spot där företaget både kan öka sin vinst och bidra till att förbättra världen.  (Sweet spot är även benämningen på den perfekta träffytan på en golfklubba.)

Att Ocean Trawlers numera i CSR-syfte satsar på att förädla allt större del av fiskfångsten direkt på fartygen är en annan historia.

I utvecklingsländer är lokal kompetens sannolikt en viktig väg för att hitta sweet spots.

Åhörarna på seminariet om etiska investeringar bestod av ett antal inbjudna affärsjurister från olika utvecklingsländer, juridikstudenter och så journalister som jag själv. Under kafferasten pratade jag med advokaten Ton Vong från Kambodja som arbetar med mänskliga rättigheter. Finns det en debatt om etiska investeringar i Kambodja, frågade jag.

"Oh, ja men den är ganska ny. För några år sedan var vi bara glada över att någon ville investera i vårt land men nu börjar vi märka konsekvenserna."

Jag frågade om han som advokat kan hjälpa utländska företag att göra etiska investeringar. 

"Absolut, men att få sådana uppdrag är bara en dröm än så länge."

Det finns ett växande utbud av etiska fonder. De flesta är av den uteslutande sorten vilket innebär att förvaltarna inte investerar i bolag som till exempel säljer vapen till vissa länder eller bryter mot mänskliga rättigheter.

Andra, som till exempel svenska fondbolaget God fond, kör Tsunami-modellen: Bolaget investerar dina pengar i andra fonder som är sin tur är etiskt granskade och skänker vinsten till välgörande ändamål. Bra, men det känns som en omväg.

Jag tror att framtiden ligger hos bolagen som aktivt arbetar för hitta sina sweet spots. Nya produkter och nya arbetssätt som ökar bolagets vinst, och på sikt leder till en bättre värld. 

Som några läsare kanske minns fick Ocean Trawlers för några år sedan en hel del kritik i media, det handlade om misstankar om överfiskning, svarta affärer och utnyttjande av billig arbetskraft. Om företaget, som inte är börsnoterat, i dag helt har lämnat detta bakom sig kan jag inte bedöma.

Jag tror dock att det är den här sortens bolag, där de ansvariga förstått att etiska investeringar kan användas för att öka vinsten, som vi investerare borde leta efter om vi verkligen vill använda vår makt för att förändra världen.