Att utnyttja vindkraft är inget nytt, väderkvarnen uppfanns i Persien runt år 600 efter kristus. Tillsammans med vattenkraften hörde den till de första maskiner som drevs med något annat än muskelkraft. Efter 1 400 år kan man dock konstatera att utvecklingen inte varit direkt snabb.

Dagens vindkraftsbransch är, efter 30-talet år, fortfarande helt och hållet beroende av statliga stödåtgärder för att kunna överleva. Det innebär att allas våra skattepengar finansierar en i grunden olönsam industri. Om en industri inte bär sig så skall den överhuvudtaget inte subventioneras med skattepengar, vare sig det är varvsindustri eller vindkraftsindustri.

Vindkraften är inte lönsam utan subventioner och kan inte byggas ut enligt det ursprungligen socialdemokratiska klimatprogrammet eftersom det inte är realistiskt, genomförbart eller trovärdigt. I Sverige vill Energimyndigheten att dagens drygt 800 vindkraftverk, som producerar 1,4 terawattimmar, ska öka i antal och år 2015 producera 10 TWh och år 2020 ökat till 24 TWh.

De ur vindsynpunkt intressantaste områdena, inom vilka det blåser minst 7 meter per sekund på 100 meters höjd under halva året (medianvind) finns utmed västkusten, i stora delar av Skåne, på Öland och Gotland, öster om Vättern samt i norra Uppland.

Dessa områden omfattar totalt 12 000 kvadratkilometer. Med restriktioner för bland annat område för friluftsliv och kulturminnesvård och med 1 kilometers avstånd till samhällen återstår 7 500 kvadratkilometer där 32 TWh elenergi bedöms kunna produceras under ett normalår. Vindkraftsutbyggnaden möter ofta lokalt motstånd och projekt överklagas ofta.

Är detta en bransch som hör hemma på börsen? Svaret är nej. Vindkraftsbolaget O2 :s börsintroduktion floppade, och bolaget kom inte ens in på börsen.

Arise Windpower har inte gjort sina nytillkomna aktieägare glada efter introduktionen, tvärtom har de flesta som gick in i emissionen till introduktionskursen 55 kronor den 24 mars förlorat pengar.

För det första kvartalet förlorade Arise 6,7 miljoner kronor på en omsättning av 14,3 miljoner kronor. Marginalen efter finansnetto blev därmed häpnadsväckande minus 47 procent, vilket säger det mesta om affärsmodellen.

Tittar vi utanför Sverige kan vi notera att det danska Green Wind Energy har havererat kursmässigt. Ett ytterligare ett exempel är Scan Energy, en av Europas största oberoende producenter av förnyelsebar energi, har efter en misslyckad börsnotering strax före jul hamnat nära konkursens rand.  Även Scan Energys likviditet så pass pressad att bolaget kämpar för att överhuvudtaget kunna betala ut löner till de anställda.

Det är mängden drifttimmar som är avgörande för vindkraftens intäkter. Orsaken till att Arise förlorade så mycket pengar i det första kvartalet var för att, ja just det, det blåste för lite.

Vetenskapsakademin har tidigare i år räknat ut att det behövs 2 370 timmar för att nå ett nollresultat, vilket motsvarar en verkansgrad på 27 procent. Här kan nämnas att Arise respektive O2 räknade med 3 000 respektive 3 100 timmar per år i börsprospekten.

Genomsnittet för år 2009 var enligt Energimyndigheten för 54 svenska vindkraftverk 2 154 timmar. Företagen hävdar att nya verk är mer effektiva bland annat genom att de är högre och har större rotorblad. Slutsatsen är tveksam. Högre verk med större rotorblad är bland annat mer känsliga för till exempel åsknedslag samt medför högre underhållskostnader.

Lägg därtill problem att hitta lämplig mark att bygga på, risk för politiska förändringar samt en relativt kort livslängd på verken. Slutsatsen är att det räcker med de pengar vi subventionerar branschen med via skattsedel och elräkningar. Hur mycket detta uppgår till är svårt att exakt få reda på men det torde totalt överstiga 10 miljarder kronor per år. Att lägga privata pengar på denna industri finns det inget som helst skäl till.

Men om problemen att få lönsamhet i vindkraftsföretagen är svåra är det däremot lättare för den svans av företag som levererar utrustningen.

Ett exempel på detta är den danska producenten av vindkraftsutrusning Vestas Wind Systems, som är den största leverantören av vindkraftverk. Sedan starten 1969 har företaget tillverkat runt 35 000 vindkraftverk. För årets första kvartal ökade annonserade order med över 300 procent jämfört med det första kvartalet 2009. Vestas omsätter närmare 7 miljarder euro för innevarande år och beräknas leverera ett resultat före skatt på omkring 650 miljoner euro.

Spanska Gamesa, amerikanska GE Wind, tyska Enercon, Siemens, Nordex och Repowerär tillsammans med indiska Suzlon samt svenska ABB, SKF, Ratos, samt Peab exempel på företag exponerade mot vindkraftsindustrin.

Rådet blir att inte investera i vindkraftsföretag. Däremot är det intressant med företag som är leverantörer till denna skattesubventionerade verksamhet. För ett vindkraftverk blåser det alltid för mycket eller för lite vilket innebär att man inte kommer i närheten av de drifttimmar som behövs för lönsamhet.