Miljöhot, alternativ energi och global uppvärmning är ord som varit i fokus de senaste åren. Inte helt oväntat ser vi nu flera vindkraftsbolag som söker sig till börsen för att få kapital till verksamheten. Skall man då som privatperson ge sig in i bolag som Arise Windpower och O2 som nu söker kapital från allmänheten och siktar på  börsnotering?

För det första kan vi konstatera att båda företagen har aggressiva tillväxtplaner de kommande åren, en inte allt för vågad gissning är att det kommer att krävas ytterligare ett antal emissioner för att förverkliga dessa.

Både O2 och Arise har i dagsläget en ganska begränsad produktion i förhållande till investeringsplanerna, 74 respektive 46,5, megawatt, MW. Under byggnation återfinns ytterligare 18 respektive 15 MW, tillstånd har erhållits för 176 respektive 38 MW, ytterligare 119 respektive 526 MW är i tillståndsprocess. Projekt i planeringsfas, där ansökningsprocessen ännu inte inletts är 1 700 respektive 306 MW. Det är med andra ord en ganska baktung profil på projekt som ligger sent i fas.

Hur mycket kan man då bygga för emissionspengarna plus nuvarande kreditfaciliteter? O2 uppger att finansieringen är klar för 150 MW medan motsvarande siffra för Arise är 53,5 MW. Att kommande utbyggnadsplaner skulle kunna finansieras via kassaflödet från verksamheten får anses som uteslutet.

Förutom omfattande kapitalbehov de kommande åren är även knäckfrågan hur pålitliga företagens produktionsprognoser ter sig. Här har anklagelser och motanklagelser haglat mellan företag och ett antal experter de senaste dagarna.

För det första är det långt från självklart att planerade projekt de facto kommer att kunna genomföras. Miljöhänsyn, klagomål från närboende med mera är faktorer som kan förändra utbyggnadsmöjligheterna radikalt.  För det andra varierar uppgifterna om hur mycket det blåser i olika delar av landet.

En ytterligare faktor av vital betydelse är hur många driftstimmar man kan uppnå i ett vindkraftverk. O2 räknar med 3 100 timmar medan Arise räknar med 3 000 timmar per år. Vetenskapsakademin har tidigare i år räknat ut att det behövs 2 370 timmar för att nå ett nollresultat, vilket motsvarar en verkansgrad på 27 procent.

Genomsnittet för år 2009 var enligt Energimyndigheten för 54 svenska vindkraftverk 2 154 timmar. Företagen hävdar att nya verk är mer effektiva bland annat genom att de är högre och har större rotorblad. Denna uppfattning backas, inte oväntat, upp av företaget Vestas Wind Systems som är en av de dominerande leverantörerna till vindkraftsindustrin.

Både Arise och O2 använder i sina prospekt vindkartor från år 2007 som upprättats av Uppsala Universitet, denna karta fick revideras under 2009 då det visade sig att den kraftigt överdrev vindförhållandena. Båda företagen hävdar dock att man i sina beräkningar dels använt den senare, dels att man gör egna mätningar som företagen hävdar är mer korrekta.

Som utomstående är det naturligtvis omöjligt att ha en bestämd uppfattning om vilka vindantaganden som är korrekta. Just vindförhållandena är en central punkt vid värderingen. Om årsmedelvinden sjunker med 0,5 meter per sekund påverkar detta lönsamheten med 13-15 över per kWh, det vill säga det är en dramatisk påverkan redan vid små avvikelser från prognostiserade värden.

En ytterligare riskfaktor att ta hänsyn till är känsligheten för förändringar av statliga subsidier. Att ens ha en uppfattning om hur dessa kommer att se ut om tio eller tjugo år är fullständigt omöjligt. Osäkerheten omkring subsidierna bör dock ändå tas med i beräkningen, vilket höjer riskpremien.

En ytterligare negativ faktor att ta hänsyn till är att vindkraftsparken sannolikt kommer att behöva förnyas efter 15-20 år. Det är med andra ord en i sammanhanget kort tidsperiod som dels skall  betala investeringskostnaderna samt ge en rimlig avkastning till aktieägarna.

Det som talar för sektorn är att det finns ett antal aktiefonder som investerar i företag inriktade mot grön energi. Brist på investeringsobjekt kan därmed driva upp aktiekurserna för vindkraftbolagen till nivåer som inte är motiverade. Jämför gärna med den utveckling som skedde initialt för internetbolagen i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet då många förvaltare jagade de relativt få investeringsalternativ som fanns i sektorn.

Detta faktum kan medverka till att kurserna faktiskt stiger i Arise och O2 när de har noterats på börsen nästa vecka, den 22 mars för O2, respektive den 24 mars för Arise.

Vår rekommendation är ändå att avstå att teckna i aktier i vindkraftsföretagen. Som vi ser det är det en ekvation med alldeles för många okända variabler.