November slutar i djupaste mörker. Efter en vecka med idel dystra besked från världens alla tänkbara hörn avslutade SCB veckan med att meddela att Sveriges bruttonationalprodukt nu sjunkit två kvartal i rad, vilket är en ofta använd tumregel för känna igen en recession. Recession låter skrämmande och otäckt.

Nationalekonomernas definition av en recession är en mild lågkonjunktur. Det låter inte lika skrämmande men ändå något värt att ta på allvar. En mild lågkonjunktur kan dessutom om det vill sig illa utvecklas sig till en allvarlig lågkonjunktur, en depression.

Varför går det så mycket fortare utför än vad alla bedömare trodde för bara några månader sedan?

Hushållens konsumtion, företagens investeringar och exporten. Allt har stannat av fortare och tidigare än vad de flesta ekonomer hade förväntat sig. En viktig förklaring är psykologi.

Än så länge är ganska få privatpersoner som är direkt drabbade av lågkonjunkturen.  Varslen är många men hur många som verkligen kommer att förlora sina jobb vet vi inte.

Från USA kom i veckan siffror som, för att nämna ett exempel, visade att privatkonsumtionen sjönk under oktober trots att privatinkomsterna ökade.

Många av oss har visserligen förlorat stora summor på aktier och fonder, men än så länge handlar det mest om siffror på papperet, som inte omedelbart påverkar vårt utrymme för konsumtion.

Problemet är att såväl konsumenter som företag tappat tron på sin egen och landets ekonomi. Det visade veckans rapport från Konjunkturinstitutet med all önskad tydlighet. Vi har pengar men vi vågar inte köpa eller investera eftersom det kan bli sämre lägre fram. Det är i grunden ett sunt beteende.

Men reagerar då inte alltid människor på det här sättet i början av en lågkonjunktur?

Ja och nej. Det är några saker som är annorlunda den här gången. Världen är betydligt mer global än någonsin tidigare och nyhetsflödet är skrämmande effektivt.

Vanliga svenska konsumenter läser på morgonen hur det gått för börserna i Asien och låter det påverka hur de agerar under dagen, medvetet eller omedvetet. Precis som de kinesiska konsumenterna följer utvecklingen i USA och sparar en slant extra banken. Det är häftigt på ett sätt, men skrämmande på ett annat.

Just nu börjar bedömarna lära sig hur snabbt och brutalt en lågkonjunktur slår igenom i global värld. Jag väntar dock med spänning på nästa lektion. Den kommer att handla om hur en global värld reagerar när konjunkturen stärks.

För ni vet väl vad man brukar säga: när det ser som allra mörkast ut, då är vändningen nära.