Att krisen slår hårt och skapar oro i samtliga länder är tydligt. Baltikum utpekas ofta som nästa krishärd efter Island. I rapporten från svenska ambassaden i Lettland konstaterar författaren att den finansiella krisen som landet redan befinner sig i nu håller på att djupna.

"Tillväxten har fallit från 10 procent under 2007 till nolltillväxt eller negativ tillväxt i år", står det i rapporten.

Det förslag till budget som just nu ligger hos det lettiska parlamentet bygger på ett antagande om att tillväxten blir 2 procent nästa år vilket skulle ge ett ganska blygsamt budgetunderskott.

Den lettiska centralbanken anser dock att antagandet är alltför optimistiskt och spår i stället  recession, alltså en negativ tillväxt, och ett betydligt större budgetunderskott.

Rapportförfattaren berättar att det tidigare förekommit ryktesspridning omkring Lettlands största bank, svenska Swedbank. Numera bedöms dock hela banksektorn vara solid.

I grannlandet Danmark är det den övervärderade fastighetsmarknaden som oroar mest.

"Experter menar att den danska bankkrisen är den värsta i Europa", skriver rapportförfattaren på ambassaden i Köpenhamn.

Under den långa högkonjunkturen har priserna på fastigheter stigit till "osunda nivåer". Det gör att danska banker är dubbelt drabbade, förutom problemen att skapa likviditet så har säkerheterna för lånen minskat kraftigt i värde. Och inte blir situationen bättre av att danska hushåll hör till de mest belånade i världen. Två danska banker, Bank Trelleborg och Roskilde Bank, har redan fått problem och fler bankfall väntas.

I välmående Norge såg de styrande till en början med "knusende ro" på finanskrisen men inställningen har ändrats.

"I takt med fallande börskurser och stigande ränta ökar också kritiken mot riksbanken. Flera representanter för de norska bankerna anser att centralbanken agerat alltför saktfärdigt. Krisen löser sig inte av sig själv framhåller många kritiker", skriver rapportförfattaren.

För att möta kritiken förlängde den norska centralbanken nyligen löptiden för kortsiktiga lån till affärsbankerna, från några dagar till tre månader. Den norska centralbankschefen är dock kritisk mot den koordinerade räntesänkningen som ett antal länder, bland annat Sverige, genomförde. Norge har ännu inte sänkt sin styrränta.

Rapporterna visar att norrmännen inte är ensamma om att initialt ha missbedömt krisens påverkan på den egna ekonomin. Även Cypern hade till och börja med inställningen att deras banksektor skulle stå pall för turbulensen. Efter att den cypriotiska börsen fallit fritt tvingades dock de styrande att ändra uppfattning och en rad reformer planeras nu.

Belgarna befinner sig fortfarande i ett chocktillstånd efter att banken Fortis, som varit en folkaktie, kollapsat och staten försöker nu så gott den kan hitta ett sätt att kompensera aktieägarna.

Mest oroad över de isländska bankernas problem verkar engelsmännen och tyskarna vara Den svenska ambassaden på Island har ännu inte skickat in någon rapport.