Insideraffärer, penningtvätt och svindlerier. Ifjol duggade ekobrottshärvorna tätt i finansmedia, från Nasdaq till Pagero, SEB och Intellego.

Är det ett resultat av att fler förövare åker dit än tidigare, eller av att kriminaliteten ökar?

Finansmarknadsminister Niklas Wykman har gjort ekobrotten till en profilfråga, som del av regeringens bredare fokus på brottsligheten, som förblir hög.

"Sverige har varit och är plågat av kriminalitet, det märks även i det finansiella systemet. Tjänas det pengar på vapen och narkotika så finns pengar som måste tvättas", säger han.

"Mindre på efterkälken idag"

Men mycket har hänt sedan han fick regeringsförtroende, tycker Wykman. Fler verktyg till myndigheterna har bland annat pressat ner vinsterna på telefonbedrägeribrott med 60%.

"Givet att allt mer är digitalt och övervaktningsbart så är det troligt att mer upptäcks. Men det är svårt att bedöma", säger han.

Finansmarknadsministern är en försiktig man, mer av typen akademiskt lagd tjänsteman än yvig politiker. Han tillägger att de sänkningar som åstadkommits, sker från höga nivåer. Och på frågan om man har kontroll nu svarar han "nej, det skulle vi aldrig säga att vi har!"

"Resurserna räcker aldrig till när det kommer till brottslighet. Den anpassar sig till nya åtgärder. Men vi är mindre på efterkälken idag", säger Wykman som bland annat inrättat ett finansiellt underrättelsecentrum, där polisen arbetar tillsammans med representanter för EMB, Skatteverket samt banker och andra marknadsaktörer. Och numera krävs av e-legitimationsföretag att de ger uppgifter som kan pusslas ihop med bankernas information.

"Reglerna är oöverblickbara"

Men fler regler och informationskrav fördyrar för marknadsaktörerna, vilket de – och kunderna – ofta framför klagomål om.

När blir det för mycket och för kostsamt?

"Det kan man nog konstatera att det redan är. Det ska inte handla om att fylla i blanketter – det klarar brottslingarna också av. Vi driver på för att bekämpningen ska vara riskbaserad och effektiv", säger finansmarknadsministern och syftar på att man ska vara mer målsökande än att slänga ett nät över alla.

"Klart bankerna vill göra stora vinster"

En annan typ av kostnad som nordiska bankers VD:ar återkommande beklagar sig över är att kapitaltäckningskraven i Sverige är högre än i EU och USA.

Motiverat, eller är de bara gnälliga?

"Kraven har tjänat Sverige väl. Vi har lönsamma och välskötta banker. Däremot har det staplats buffertkrav och kapitaltäckningskrav på vartannat sedan finanskrisen. På ett oöverblickbart sätt", säger Wykman och går in på EU:s arbete för att skapa transparens i de vildvuxna regelverken..

Men bankernas kritik gäller Sveriges och Nordens konkurrenskraft.

Har vi låtit pendeln gå längre än i andra länder, till nackdel för våra banker?

"Det är klart att bankerna vill göra stora vinster och dela ut till aktieägarna. Det är lätt att förstå att de vill bära en mindre del av kostnaden", säger Wykman.

Risken försvinner inte för att kostnaden av risken bärs av någon annan, menar han.

"Vart tar den vägen då? Till skattebetalarna, eller till den som tar lånen? Risknivån förändras inte bara föra att man flyttar risken."

Kreditrisker

Ett besläktat tema är de omskrivna privata krediterna, där konkurser och nedskrivningar av främst amerikanska kreditfonder fått tunga namn på Wall Street att varna för dolda systemrisker.

För Sveriges räkning ser dock Wykman inga skäl till oro. Riksbanken och Finansinspektionen följer utvecklingen noga, och diskuterar saken i det finansiella stabilitetsrådet, säger han.

"Ska man enkelt sammanfatta bedömningarna så är området förknippat med risk, men skalan är hittills så liten att det inte bedöms som farlig för systemet", säger han.

Men det finns inga vattentäta skott, har bland annat Handelsbankens riskbedömmare sagt till Placera. Är du trygg med att våra banker är skyddade?

"Vi har aldrig som utgångspunkt att vi är trygga eller helt säkra", säger Wykman.

"Överallt där man kan tjäna pengar på pengar kommer det att dyka upp aktörer som tar på sig så mycket risk att det inte bara kan skada dem själva utan hela systemet", säger han, men understryker att experternas bedömning är att volymerna ännu är så pass små att de kan hanteras.

Värnar publika marknaden

Stora volymer flyter däremot från den publika marknaden till privata och ofta mer illikvida investeringsmöjligheter.

Finansmarknadsministern blir engagerad:

"Jag har en tydlig värdering på det området!"

"Aktiebolag är ett bra sätt att organisera affärsverksamhet. Att vara noterad är också väldigt bra. Med förnyat förtroende är det något jag kommer att slå vakt om".

AP-fonderna

I spåren av de privata marknadernas expansion har AP-fondernas möjligheter att allokera kapital till alternativa investeringar höjts. Efter ett riksdagsbeslut 2019 ökade mandatet från 5% av volymen, till 15-30%, beroende på fond. Sedan AP6 och AP1 avvecklades i januari i år har reglerna harmoniserats genom att man avstår från en skarp gräns och istället utgår ifrån en aktsamhetsprincip för alla fonder.

Förändringarna och en sämre utveckling inom bland annat riskkapital har givit upphov till frågor. Argumentet lyfts att AP-fonderna gärna följer "det smarta kapitalet", men är mindre agilt och därför riskerar att komma in i marknader först när det verkligt profitabla tåget gått. Kreditfonder och riskkapital anammades tidigt av privata investerare, som nu skuttar ur, medan de institutionella är mer senfärdiga.

Vad är rätt balans för AP-fondernas aktivitet på de privata marknaderna?

"Jag kan inte säga något som uppfattas som instruktioner. Däremot fick fonderna med bred politisk enighet möjlighet att göra sådana här investeringar", avstyr Wykman frågan.

Han konstaterar att eftersom den onoterade marknaden växer, har det funnits skäl för institutionella investerare att kunna vara verksamma i en onoterad miljö.

"En bärande synpunkt från min sida är att andra regleringar inte följt med i utvecklingen. Därför har vi infört kompetenskrav för att kunna sitta i AP-fondernas styrelser", säger han.

"Inte ett Sverige jag vill ha"

Bredvid ekobrotten lyfter finansmarknadsministern överskuldsättningen som ett prioriterat område. Snabblåneföretagen har i princip försvunnit under hans överinseende.

Nu höjs lånetaket och det utökade amorteringskravet tas bort. Höjer det inte skuldnivån?

"Det fanns en massiv kritik mot lånetaket, som jag instämmer i", säger Wykman.

"Det skapar orättvisa när man har fördelar av att komma ifrån pengar. Det är dåligt för ekonomin att sociala förutsättningar skulle spela mer roll än vad man åstadkommer själv. Så vill jag inte att Sverige ska vara."

Vann kampen om amorteringskravet

Amorteringskravet lär Wykman inte heller sakna. Snarare har han äntligen vunnit en lång dragkamp med Finansinspektionen och Riksbanken, vars nuvarande chef och tidigare FI-chef Erik Thedéen sägs ha drivit frågan på båda myndigheterna.

Det var under 2023 som diskussionen var turbulent och Wykman såg ut att behöva vika ner sig för de tunga finansinstitutionernas önskemål. För att samla faktabeserad ammunition, tillsatte Wykmans en utredning ledd av professorn och amorteringskravsmotståndaren John Hassler. 

Finansmarknadsministern är själv nationalekonom och hänvisar gärna till sina akademiska gelikar. Tanken att sprida konsumtionen mer jämt över livet har återkommande framförts av Hassler, en analys som Wykman nu ekar:

"Amorteringskravet träffar vid fel tidpunkt i livet. Man har inte sin högsta inkomst, men stora utgifter. Precis i det skede då det ofta ska skaffas både bostad, barnvagn och blöjor. Nu gör vi om reglerna så att de blir mer ekonomiskt rationella" säger han.

"Experterna säger att förändringarna kan ha en priseffekt uppåt. Men att den skulle vara så stor att den uppväger vinsten är inte bara osannolikt utan skulle förutsätta att amorteringsreglerna leder till en 50%-ig uppgång", säger han.

Det kan slå olika geografiskt förstås?

"Men det kan inte bli en 50%-ig uppgång med de här reglerna. Det händer inte", fastslår Wykman bestämt och skakar på huvudet åt tanken.

"Det är noggrant utvärderat av ledande experter inom nationalekonomi, inte av..."

...politiker?

"Glada optimister", väljer Wykman.

Me, myself - and you?

Har du något hoppfullt att säga till unga människor, som tycker att allt ser rätt mörkt ut med svajig konjunktur och AI-konkurrens om jobben?

"Det finns mycket som är bekymmersamt i världen. Men allt annat lika – vem borde ha bäst förutsättningar att lära sig ny teknik och behärska den?" frågar Wykman retoriskt.

Sedan glider han över i en livsfilosofisk iakttagelse.

"Vi har pratat länge om att 'hitta dig själv och förverkliga dig själv'. Att istället fråga sig hur man kan vara till nytta för andra människor, kan ge en bättre framtid."

Ja, man ska visst bli mer tillfreds av det, enligt forskningen. 

"Det har varit för mycket me, myslef and I. Att tänka på andra är ett välbehövligt perspektivskifte, som kommer att göra både ekonomin och människors hälsa bättre", säger Wykman, lutar sig framåt och gestikulerar med mer energi än han haft under hela samtalet.