Kriget i Mellanöstern och stigande energipriser har skakat om valutamarknaden. På bara två veckor har svenska kronan tappat 3,3% mot den amerikanska dollarn.

Bland de större valutorna är det bara några tillväxtmarknadsvalutor som tappat mer. Sydafrikansk rand har fallit 5,4%, följt av sydkoreansk won på 4,2% samt thailändsk baht och mexikansk peso på 3,9%.

Sverige sämst i Norden

I jämförelse med våra nordiska grannar har kronan klarat sig sämst de senaste två veckorna.

• Svensk krona: -3,3% mot USD.
• Euro: -2,5% mot USD.
• Norsk krona: -1,6% mot USD.
• Dansk krona: -2,5% mot USD.

Norge är en av världens största exportörer av olja och gas, vilket gör att högre energipriser förbättrar landets handelsbalans och statsfinanser. Det tenderar att stärka den norska kronan.

När det kommer till euron och dollarn handlar det istället om att investerare söker sig till större och mer likvida valutor, enligt Swedbanks valutaexpert Anders Eklöf.

"I dessa orostider söker investerare sig till större valutor."

Det gynnar i första hand dollarn, världens största reservvaluta. Men även euron som rankas som den näst mest ägda valutan.

Färre räntesänkningar

En annan viktig förklaring Eklöf lyfter fram är förändrade ränteförväntningar i framför allt USA och eurozonen. Marknaden räknar nu med färre räntesänkningar än tidigare på grund av högre energipriser.

"Förväntningar på att kunna sänka räntan under året har man tagit bort nu med den högre förväntade inflationen."

Det gynnar dollarn och euron mer än svenska kronan, menar Eklöf. Han betonar att inflationen i USA var hög redan innan oljeprisuppgången, vilket har begränsat den amerikanska centralbankens agerade. Det gäller även i eurozonen.

Danmark har till skillnad från Sverige och Norge valt att knyta sin växelkurs till euron. Den innebär att den enbart rör sig i ett snävt band med euron.

Kronan reagerar mer

Den svenska kronan är en volatil valuta som rör sig mer relativt andra valutor, menar Eklöf.

Han pekar på att kapitalflöden kopplade till aktiemarknaderna spelar en viktig roll. När internationella börser, särskilt den amerikanska, faller minskar investerarnas riskvilja. Då flyttas kapital ofta från mindre och mer riskkänsliga marknader till större och mer likvida valutor, något som i sin tur sätter press nedåt på den svenska kronan.

"Det svänger åt båda hållen"

Enligt Anders Eklöf kan kronans relativt starka utveckling det senaste året delvis förklaras av att investerare i perioder har minskat sina innehav i amerikanska tillgångar efter kontroversiella utspel från Trump.

Han pekar särskilt på Grönlandskrisen tidigare i år som ett konkret exempel. Stora investerare i länder som Sverige sökte sig bort från amerikanska tillgångar, vilket stärkte kronan.

Men som de senaste två veckorna visat kan läget ändras snabbt. Eller som Eklöf själv uttrycker det: "Det svänger åt båda hållen."

Så går valutorna