Fonder som lånar ut pengar till företag lockar spararna. På några år har både antalet fonder och kapital vuxit starkt.

Företagsobligationsfonder kan ses som en blandning mellan en räntefond och en aktiefond. Företagsobligationsfonder investerar i långa och korta räntebärande värdepapper som företag har gett ut. De ger högre nominell ränta än statspapper.

Risken i företagsobligationer är större än i statsobligationer. Avkastningen eller räntan styrs dels av det allmänna ränteläget på samma sätt som statsobligationer, dels av hur bra det går för företaget som ger ut obligationen.

Bedömer marknaden att bolagets framtid ser mörk ut kommer investerare att kräva högre ränta för att våga låna ut, eller köpa obligationen, och ser framtiden ljus ut är de villiga att låna ut till en lägre ränta.

Marknaden för företagsobligationer brukar delas in i två grupper, investment grade och high yield. Bolag med god kreditvärdighet sorterar under gruppen investment grade, och det är i stor utsträckning kreditvärderingsinstituten som avgör vilka bolag som sorteras var.

Standars & Poor´s är ett av dem och de använder en kreditrating som stäcker sig från AAA ned till CCC i 19 steg. Företag som har en bättre rating än BBB klassas som investment grade. Moodys är ett annat kreditvärderingsinstitut med lika många olika betyg. Men de går från Aaa ned till C. Hos Moodys klassas de bolag som ligger Baa3 och över som investment grade.

Bolag med investment grade behöver betala en lägre ränta när de lånar upp pengar på kreditmarknaden. Risken anses högre för bolag som klassas som high yield och de får också betala en högre ränta till långivarna. Klarar de att betala ränta och amorteringar blir också avkastningen högre för de fonder som investerar i dem.

Det är inte helt lätt att veta vilka fonder som investerar i vilka typer av bolag. Men av fondernas namn kan man ofta utläsa en hel del.

Fonder som har orden företagsobligation eller den engelska motsvarigheten, corporate bond, i sig tenderar främst att investera i värdepapper med lägre risk, investment grade.

Fonder som heter något med high yield är oftast de med högre risk och som investerar i obligationer utgivna av mindre kreditvärdiga bolag.

Risken kan också mätas statistiskt i volatilitet, det vill säga hur stora svängningar fonderna har i sin avkastning. Beräknat på 3 års historik uppgår volatiliteten för vanliga långa svenska obligationsfonder som grupp till 4 procent, och för vanliga korta svenska räntefonder är den 0,6 procent.

Motsvarande siffra för företagsobligationsfonder med låg risk ligger risken på 10 procent, och för de med hög risk uppgår volatiliteten till nästan 16 procent som grupp.

Fondförvaltarna kan också öka eller minska risken genom att investera i företagsobligationer med långa löptider (hög risk) eller med korta löptider (lägre risk) på samma sätt som vanliga räntefondsförvaltare.

Den högre risken syns också i avkastningen. De senaste tre åren har high yield-fonderna som grupp stigit med 27 procent, medan corporate bond-fonderna ligger på plus 17 procent.

De senaste årens goda avkastning för företagsobligationsfonderna, tillsammans med låga räntor och oroliga aktiemarknader är tre förklaringar till det ökade intresset för dessa fonder. Fondbolagen har hängt med och antalet fonder har också ökat markant.

På Morningstar finns det nu nästan 100 olika företagsobligationsfonder med ett samlat kapital på drygt 800 miljarder kronor. Det är främst utländska fondbolag som står bakom dessa fonder. Men även svenska bolag, så som Carnegie, Öhman, SEB, Swedbank Robur och Nordea erbjuder dem.

Den låga svenska representationen beror delvis på att företagsobligationer inte är lika stort i Sverige och Norden som i Europa och USA. Hittills har aktiemarknaden var bolagens vanligaste finansieringskälla. Men företag har börjat använda kreditmarknaden i allt större utsträckning som finansieringskälla.

En anledning är att nya regelverk tvingar banker att bli mer restriktiva med att låna ut pengar på vanligt sätt. Bolagen ser också kreditmarknaden som ett, ibland, billigare och bättre sätt att finansiera sina verksamheter än genom nyemissioner av aktier.

Genom att ta upp lån behåller också aktieägarna sitt ägande i bolagen. Denna nya trend innebär också fler intressanta investeringsmöjligheter för företagsobligationsfonderna.

Så här har företagsobligationsfonderna gått i år: