Förklaringen är att islamisk finans inte handlar om att undvika avkastning – utan om hur den skapas. Ränta är förbjudet, men vinst från ägande och risktagande är tillåten.

Den nya fonden, Baillie Gifford Islamic Global Equities Fund, är aktivt förvaltad och ska investera i 40–60 globala tillväxtbolag som klarar fondens sharia-screening.

I slutet av maj var Alphabet största innehav med 7,1%, följt av Amazon på 5,8%, Microsoft på 5,6%, Shopify på 5,3% och Apple på 4,7%.

Målet är att slå MSCI ACWI Islamic Index med 2 procentenheter per år över rullande femårsperioder, efter avgifter.

För fondens B Acc-andelsklass är den löpande avgiften 0,77%, men Baillie Gifford uppger att avgiften är tillfälligt reducerad. A-andelsklassen har en förvaltningsavgift på 1,5%.

“Vi anser att det fortfarande finns en brist på bra aktivt förvaltade sharia-kompatibla aktiefonder för muslimska investerare på flera viktiga marknader”, säger fondens förvaltare Tolibjon Tursunov.

På frågan om problemet främst handlar om brist på utbud, kvalitet eller aktiv förvaltning svarar han:

“Alla tre.”

Tillsammans med förvaltarkollegan Saad Malik rattar Tolibjon Tursunov den nya fonden från Edinburgh i Skottland. Arbetet med att ta fram fonden har pågått i omkring tio år.

En ung fondmarknad

Trots att islamisk finans bygger på flera hundra år gamla principer är den moderna islamiska fondmarknaden fortfarande ung. Tolibjon Tursunov pekar på att islamiska banker började växa fram först på 1970-talet, medan islamisk aktieförvaltning framför allt utvecklades under 1990- och 2000-talen.

“Jämfört med konventionell kapitalförvaltning, som har dragit nytta av mer än ett sekel av institutionell utveckling, befinner sig den islamiska fondindustrin fortfarande i ett tidigt skede”, säger han.

Baillie Gifford ser därför lanseringen som mer än en nischprodukt. Enligt förvaltaren finns ett glapp mellan den stora potentiella målgruppen och utbudet av aktiva alternativ. Bolaget uppger att islamiska aktiefonder fortfarande står för mindre än 1% av alla aktiefonder globalt. Medan det uppskattningsvis finns två miljarder muslimer världen över, vilket gör islam till en av världens snabbast växande religioner.

Fonden hade 2,7 miljoner dollar i kapital vid lanseringen. Den har testats och såddfinansierats internt av Baillie Gifford, vilket Tursunov beskriver som en normal innovationsprocess innan en strategi tas ut till externa investerare.

“Vi är extremt entusiastiska över fondens potential att skala härifrån”, säger Tolibjon Tursunov.

Ränta förbjudet – men inte vinst

En central princip i islamisk finans är förbudet mot ränta. Däremot är vinst, ägande och avkastning från risktagande inte förbjudet.

Det gör att fonden kan äga aktier i stora globala tillväxtbolag, så länge bolagen klarar fondens sharia-kriterier.

Urvalet sker i flera steg. Först sorteras bolag bort utifrån vilken verksamhet de bedriver. Det gäller till exempel bolag där mer än 5% av intäkterna kommer från verksamheter som inte anses förenliga med sharia-principer, som alkohol, tobak, grisrelaterade produkter, konventionella finansiella tjänster, spel, vuxenunderhållning och kontroversiella vapen.

Därefter prövas bolagens finansiella struktur. Ett krav är att skuldsättningen ska hålla sig under vissa gränsvärden. För fonden innebär det att ett bolags totala räntebärande skuld måste vara lägre än 33% av det genomsnittliga börsvärdet under de senaste 24 månaderna.

Screeningen bygger på en kombination av tredjepartsleverantörer, erkända islamiska index och fondens oberoende sharia-kommitté, som har sista ordet i bedömningen av om investeringarna är förenliga med regelverket.

Risk för techlutning

Eftersom flera sektorer faller bort, inte minst delar av finanssektorn, finns en risk att sharia-regler leder till sektor- eller stilbias. Det medger Tolibjon Tursunov.

“Det är en risk, men inte en oöverstiglig sådan”, säger han.

För att motverka en alltför ensidig portfölj delar Baillie Gifford in innehaven i tre olika tillväxtprofiler: compounders, disruptors och capital allocators.

Enligt förvaltaren ska det fånga olika former av tillväxt och ge bättre spridning.

Teamet har också arbetat med Baillie Giffords avdelning för investeringsrisk, analys och research för att ta fram riktlinjer för diversifiering på sektor- och landnivå.

Samtidigt har fonden en tydlig exponering mot några av världens största tillväxtbolag. Toppinnehaven Alphabet, Amazon, Microsoft, Shopify och Apple står tillsammans för drygt 28% av portföljen.

Tolibjon Tursunov menar att överavkastningen ska komma från att förvaltarna hittar bolag som kan växa vinsterna snabbare än marknaden under lång tid och där potentialen inte redan syns i aktiekursen.

“Som stöd i det arbetet använder teamet ett ramverk med sju frågor för att bedöma storleken på möjligheten, styrkan i bolagets konkurrensfördel och sannolikheten för att bolaget kan leverera uthållig vinsttillväxt”, förklarar han.

Försöker bredda det investerbara universet

En skillnad mot passiva islamiska indexfonder är enligt Baillie Gifford att fonden inte bara väljer bland redan godkända bolag. Förvaltaren för också dialog med shariaexperter och indexleverantörer för att försöka bredda det investerbara universet.

Shopify, det amerikanska satellitbolaget Planet Labs och och det amerikanska bioteknikbolaget Denali Therapeutics lyfts fram som exempel på bolag som blivit godkända för investering efter sådan dialog.

Shopify klassades 2021 som inte investerbart, eftersom de räntebaserade intäkterna bedömdes vara för stora. Baillie Gifford ifrågasatte bedömningen utifrån sin analys av bolagets affärsmodell och kapitalstruktur.

“Genom samarbete och ytterligare research kunde vi slå fast att Shopifys kärnverksamhet fortfarande handlar om att möjliggöra digital handel för olika typer av företag, och att verksamheten där Shopify erbjuder finansiering till handlare bara stod för en mycket liten del av bolagets totala intäkter”, säger Tolibjon Tursunov.

Även Denali Therapeutics, ett bioteknikbolag som utvecklar behandlingar mot neurodegenerativa sjukdomar, hade klassats som icke-kompatibelt på grund av ränteintäkter. Baillie Gifford argumenterade då för att tidiga bioteknik- och biopharmabolag har särskilda förutsättningar. De kan sakna intäkter under lång tid, samtidigt som de håller stora kassor för forskning och utveckling.

Efter dialog med islamiska experter kunde en utvald grupp tidiga bioteknik- och biopharmabolag, däribland Denali, bli tillåten som investering under vissa villkor och löpande översyn.

Inte ESG – men överlappar

Baillie Gifford tror att fonden främst kommer att locka muslimska investerare, men ser också ett bredare intresse för den här typen av shariafonder. Ett skäl är att shariareglerna ofta begränsar skuldsättningen. Det kan leda till större exponering mot bolag med starkare balansräkningar.

Men shariaregler och ESG-kriterier är inte samma sak.

“Sharia-principer och bredare hållbarhetshänsyn överlappar ofta varandra, men fokus kan ibland skilja sig åt”, säger Tolibjon Tursunov.

Han betonar att varje investering måste vara förenlig med fondens sharia-ramverk.

På frågan om islamiska fonder kan riskera en motsvarighet till ESG-branschens greenwashing-problem – “sharia-washing” – svarar han att transparens och styrning är avgörande. Han menar att islamisk fondförvaltning bygger på etablerade screeningmetoder, oberoende sharia-granskning och löpande kontroller. Samtidigt finns det inte alltid en enda given tolkning.

“Därför är det viktigt att förvaltare är tydliga med vilka standarder de tillämpar, hur styrningen ser ut och hur beslut om efterlevnad fattas”, säger han.

Vill bli mer än en nisch

Baillie Gifford ser islamisk fondförvaltning som en växande del av den globala finansmarknaden. Enligt en rapport från 2024, som Tursunov hänvisar till, kan tillgångarna inom global islamisk finans nå 9 700 miljarder dollar 2029.

“Vi tror att islamiska investeringar håller på att bli en allt viktigare del av det globala finansiella ekosystemet”, säger han.

Fondens 10 största innehav per sista maj