Finansinspektionens beslut att införa ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån är ett välkommet första steg, men det behöver höjas ytterligare.

Det sade riksbankschefen Stefan Ingves på onsdagen, enligt ett förskrivet anförande.

"Inte minst för att bättre internalisera de externa effekter som är förknippade med denna utlåning exempelvis de risker för den finansiella stabiliteten som kan uppstå till följd av högt skuldsatta hushålls minskade konsumtion vid ett bostadsprisfall", sade han.

Stefan Ingves vill också ha åtgärder som stärker hushållens buffertar och som bidrar till att mer varaktigt dämpa kredittillväxten i hushållssektorn. Om inte bankerna själva snarast och tillräckligt kraftfullt tar på sig ansvaret för en sundare kreditgivning behövs det åtgärder från myndigheterna.

Han noterade att det finns flera så kallade kvantitativa regleringar som kan användas för detta. Man kan justera det bolånetak som Finansinspektionen tidigare har infört och man kan införa begränsningar för hur stort lånet får vara i förhållande till hushållets inkomst. Ett annat verktyg är att införa ett amorteringskrav, vilket direkt minskar hushållens skuldsättning.

"Jag anser att i nuvarande läge bör särskilt amorteringskrav övervägas för att komplettera de befintliga åtgärderna", sade han.

Stefan Ingves kan också tänka sig en uppstramning av bankernas kreditprövning, exempelvis genom att se över hur bankerna beräknar en bolånetagares låneutrymme.

"Som en del av kreditprövningen bör bankerna dessutom säkerställa att alla bolånekunder klarar av att amortera sina lån i en viss takt. Ett sätt att påverka amorteringsbeteendet kan också vara att kunderna tydligt informeras om de långsiktiga konsekvenserna av olika amorteringstakter", sade han.

Vidare finns möjligheter att med kapitalkrav i olika former öka bankernas buffertar och med kompletterande åtgärder öka även låntagarnas buffertar. Ökade buffertkrav kommer att påverka kostnaderna för att låna och därmed kan de också dämpa kredittillväxten.

"Eftersom i slutändan alla dessa åtgärder på ett eller annat sätt påverkar kostnaden för att låna så kan det vara lämpligt att använda lite av flera verktyg än mycket av ett. Detta eftersom olika verktyg påverkar olika grupper i samhället lite olika och dessutom kan användningen av flera verktyg minska möjligheterna till regelarbitrage", sade Stefan Ingves.

Riksbankschefen konstaterade vidare att makrotillsynsverktyg inte kommer att kunna förebygga risker förknippade med strukturella problem, som att lågt bostadsbyggande och en ineffektiv hyresmarknad leder till bostadsbrist i vissa regioner - och därmed är en viktig orsak till stigande bostadspriser och hög kredittillväxt.

"Det är därför önskvärt i ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv att få till stånd en bättre fungerande bostads- och bolånemarknad. För detta ändamål behövs åtgärder som främjar ett flexiblare utbud av bostäder som bättre svarar på prisförändringar och sänker byggkostnaderna", sade Stefan Ingves.

Han vill se reformer som leder till en ytterligare uppmjukning av hyresregleringen och ökar konkurrensen inom byggsektorn. Inom det finanspolitiska området kan man fasa ut möjligheterna till skatteavdrag för räntor och återinföra fastighetsskatten.

"Dessa åtgärder skulle öka neutraliteten mellan olika investeringsalternativ och göra det mindre skattepolitiskt lönsamt att bygga upp skulder. Både IMF och EU-kommissionen föreslår liknande åtgärder i sina rekommendationer för Sverige", sade Stefan Ingves.