I början av året spådde en hel del experter att den amerikanska börsen skulle bli en av de bästa under 2011. Men svenska sparare har varit försiktiga till USA-fonder, bland annat med tanke på risken med en försvagad dollar som äter upp avkastningen.

Försiktigheten har varit befogad. Hittills i år har den amerikanska börsen stigit med drygt 4 procent, vilket har varit väldigt bra internationellt sett. Men för svenska fondsparare som har valt USA-fonder har den goda avkastningen lyst med sin frånvaro. Omräknat till svenska kronor ligger USA-börsen back med 4 procent.

Men risken för en dollarkollaps är liten. Det menar både Johan Javeus, chefstrateg på SEB, och Giovanni Polastri, makrostrateg på Swedbank Robur.

"Den dollarförsvagning som vi sett i år beror främst på att marknaden har värderat upp euron, då eurokrisen har klingat av. Samtidigt har den europeiska centralbanken nyligen signalerat att man kommer att höja sin styrränta vilket attraherar kapital. Den svenska kronan har stärkts ytterligare då våra statsfinanser är bättre och även Riksbanken redan har börjat höja sin styrränta", säger Johan Javeus.

Giovanni Polastri på Swedbank Robur menar att den amerikanska dollarn snarare är undervärderad och borde stiga. Förstärkningen kan komma redan efter sommaren.

"Under sommaren kommer förväntningar stiga på den amerikanska centralbanken, Fed, att börja höja sin styrränta. Vi tro att Fed börjar höja styrräntan räntan i slutet av året eller i början av 2012", säger Giovanni Polastri.

Enligt Giovanni Polastri är globala investerare överviktade i euro och underviktade i dollar. När skiftet kommer bidrar även omallokeringar från investerarna till att stärka den amerikanska dollarn.

Men den närmaste tiden kan den amerikanska dollarn fortsätta att försvagas. Det finns en trend nedåt för dollarn just nu men hur lågt den kan sjunka är svårt att säga. Idag ligger växelkursen mot euron på cirka 1,42. Sveriges starka ekonomiska band med Europa gör att kronans koppling till euron blir starkare än mot andra valutor.

Följden blir att kronan oftast följer euron i rörelser mot andra valutor som dollar och japanska yen. Vi kan alltså räkna med att den amerikanska dollarn även försvagas mot vår svenska krona den närmaste tiden.

"Dollarn kan försvagas ytterligare. Men de flesta bedömningar pekar på att den långsiktiga jämviktskursen borde ligga kring 1,20 dollar per euro. Ju längre från jämviktsläget vi kommer, desto mer undervärderad blir dollarn, och desto större är sannolikheten att trenden bryts", säger Johan Javeus.

Den fallande dollarn gynnar främst amerikanska exportbolag. Dit hör inte bara de stora amerikanska verkstadsbolagen utan också it-bolagen som säljer mjukvara internationellt och ledande tillverkare av konsumentvaror.

Den dyrare importen bidrar å sin sida till att amerikansk inhemsk produktion står sig bättre i konkurrensen, och borde ge fler jobb åt amerikanerna. Samtidigt är amerikanska bolag duktiga på att flytta produktion runt om i världen, vilket bidrar till att neutralisera delar av växelkursförändringar.

Den stora dollarkollapsen är alltså avlägsen. Den amerikanska dollarn är fortfarande världens reservvaluta. USA har inga problem att sälja obligationer till rimliga räntor. Och även om de amerikanska underskotten är rekordstora så ägs skulden fortfarande till stor del av amerikanerna, även om utlandsandelen ökar.

Internationellt är det främst Kina som finansierar USA genom att köpa obligationer. Johan Javeus uppskattar att cirka två tredjedelar av den kinesiska valutareserven är placerad i dollar. Så Kina vill inte heller se en kraftigt fallande dollar.

"Man kan säga att Kina och USA sitter i samma båt och ingen vill att den kantrar. Den kinesiska valutareserven fortsätter att växa, vilket gör att de kommer köpa mer dollar", säger Johan Javeus.

Men de flesta är överens om att det stora valutaproblemet ligger i att Kina inte tillåter sin valuta att stiga snabbare. Den är knuten till den amerikanska dollarn och den kinesiska regeringen tillåter den bara att stiga lite i taget.

Bakom det finns en klar strategi. Kina måste växa betydligt snabbare än omvärlden och då är stark valuta hämmande. Men det är en balansgång. Kina behöver exportera mycket, samtidigt finns det ett ömsesidigt beroende med USA som är den största importören av kinesiska varor. Vi kan alltså vänta oss en fortsatt gradvis förstärkning av den kinesiska valutan framöver.