Trump vill inte bara befästa USA:s redan enorma valutamakt – han vill expandera den. Vita huset tar nu strategiska steg för att fördjupa dollarns globala roll. Från ekonomiskt och finansiellt nav till ett allt tydligare politiskt verktyg. Vad betyder det för den svenska kronan, skriver Robert Bergqvist i en krönika.
.jpg&w=3840&q=90)
Idag, 07:45
Amerikanska sedlar och mynt snurrar runt i och utanför USA till ett värde av 2 416 miljarder dollar (oktober 2025).
En vanlig 1-dollarsedel beräknas ha en livslängd på 7,2 år. Men 90% av alla dollar är ju elektroniska, inte fysiska.
Med andra ord: de består mest av luft – ursäkta ekonomens tekniska okunskap – och är i praktiken bara osynliga elektroner som rör sig mellan servrar och betalningssystem.
Men elektroniska dollar borde väl leva för evigt – eller?
I över 80 år har dollarn fungerat som världens monetära kroppspulsåder. Samtidigt har många förutspått en mörkare framtid för valutan och lyft fram kinesiska yuanens möjligheter att ta större plats.
Men vi behöver tänka om. Dollarns begravning är uppskjuten – och mycket talar för att det förblir så under lång tid framöver.
Dollarn dominerar redan det internationella monetära systemet. Cirka 90% av alla globala valutaaffärer involverar den amerikanska valutan. Världens centralbanker håller i genomsnitt runt 60% av sina reserver i dollar. Och på den snabbt växande marknaden för stablecoins är nästan hela volymen kopplad till dollarbaserade tillgångar.
Trump tycks vilja se att världen använder mer dollar – både i det traditionella monetära systemet och i det växande kryptoekosystemet. Däremot är hans syn på själva dollarvärdet mer oklar.
Å ena sidan vill han undvika en alltför stark dollar som naggar amerikansk exportindustri i kanten, särskilt när tullarna ska göra motsatsen.
Å andra sidan oroas han av en dollar som tappar i värde: en svagare valuta riskerar att minska världens aptit på amerikanska statspapper, driva upp räntorna och pressa aktiemarknaden.
Trump vill ju ha glada USA-börser och obligationsmarknader som ger låga räntor för staten, hushållen och företagen.
Det finns starka ekonomiska och politiska skäl för USA att driva på en fortsatt dollarisering.
Lägre upplåningskostnader är ett. En värld som behöver dollar behöver också reserver i dollar, vilket ökar efterfrågan på amerikanska räntepapper och pressar ned räntorna.
Dollardominans ger dessutom USA större ekonomisk-politiska frihetsgrader: omvärlden tenderar att ha relativt hög tolerans för amerikanska policyfel.
Federal Reserve tjänar dessutom pengar på seigniorage – utgivna dollar är ju en räntefri skuld på centralbankens balansräkning som ger kapital som kan investeras i tillgångar med positiv avkastning.
De geopolitiska argumenten är minst lika viktiga. Dollarisering stärker USA:s inflytande över det globala monetära systemet, inte minst i rivaliteten med Kina.
Vid konflikter kan länder stängas ute från internationella betalningssystem eller utsättas för sanktioner med stora ekonomiska konsekvenser. Samtidigt kan ekonomier med svaga institutioner överväga att ersätta sin egen valuta med dollar.
Det ger USA ett politiskt påtryckningsmedel som man inte tvekar att använda. Frågan om vilken valuta som blir global standard är i dag lika mycket geopolitik som ekonomi.
Men USA:s strategin är ett tveeggat svärd. På kort sikt kan en fördjupad dollarisering stärka USA:s inflytande.
På längre sikt riskerar den att påskynda just det Washington vill undvika: ett globalt sökande efter alternativ till dollarn. Ju mer dollarn används som ett utrikespolitiskt verktyg för USA, desto starkare blir drivkrafterna att skapa alternativa system.
BRICS-länderna uttrycker ständigt allt större missnöje med dollardominansen och vill söka sig bort från dollarn. Samtidigt kan dollarisering paradoxalt nog skapa stabilitet i länder med svaga finansiella system.
I många tillväxtekonomier – särskilt där förtroendet för nationella institutioner är lågt eller där kapitalkontroller begränsar tillgången till formella dollarinstrument – lär till exempel dollarbaserade stablecoins spela en växande roll i gränsöverskridande betalningar och informell dollarisering.
Under 2025 har dollarn tappat i värde, inte minst mot kronan. Vår fundamentala analys visar att dollarn fortfarande är övervärderad, medan kronan fortsatt är undervärderad.
Dollarns räntestöd har minskat i takt med att Federal Reserve sänkt – och väntas sänka – styrräntan, som trots det fortfarande ligger på relativt höga 4,0% i dag men är på väg mot 3,0%
Den politiska oförutsägbarheten från Vita huset har samtidigt höjt riskpremien för att äga dollartillgångar. Bilden av Sverige, sett med internationella investerares ögon, har å andra sidan ljusnat.
Riksbankens styrränta ligger nu på 1,75%. Prognosen är att dollarns räntestöd faller från 2,25%-enheter i dag till 1,25%-enheter i slutet av 2026.
SEB:s valutaprognos för 2026 säger att kronan kan stärkas ytterligare 7-8% mot dollarn, vilket tillsammans med årets rörelser ger en total förstärkning på nästan 25%. Priset på en dollar i slutet av nästa år väntas ligga på 8,80 kronor (i dag 9,50 kronor). Denna prognos behöver investerare i både amerikanska och svenska aktier ta i beaktande under 2026.
Dollariseringen fortsätter – och därmed skjuts begravningen upp. Men det är ingen garanti för att dollarn ska stärkas. 2026 väntas bli ännu ett år där räntor, riskpremier och politiska signaler väger tyngre än valutahegemonin. Och i den världen finns utrymme för att kronans återhämtning fortsätter. Den envise kronoptimisten ger aldrig upp.
Robert Bergqvist är seniorekonom på SEB
Trump vill inte bara befästa USA:s redan enorma valutamakt – han vill expandera den. Vita huset tar nu strategiska steg för att fördjupa dollarns globala roll. Från ekonomiskt och finansiellt nav till ett allt tydligare politiskt verktyg. Vad betyder det för den svenska kronan, skriver Robert Bergqvist i en krönika.
Idag, 07:45
Amerikanska sedlar och mynt snurrar runt i och utanför USA till ett värde av 2 416 miljarder dollar (oktober 2025).
En vanlig 1-dollarsedel beräknas ha en livslängd på 7,2 år. Men 90% av alla dollar är ju elektroniska, inte fysiska.
Med andra ord: de består mest av luft – ursäkta ekonomens tekniska okunskap – och är i praktiken bara osynliga elektroner som rör sig mellan servrar och betalningssystem.
Men elektroniska dollar borde väl leva för evigt – eller?
I över 80 år har dollarn fungerat som världens monetära kroppspulsåder. Samtidigt har många förutspått en mörkare framtid för valutan och lyft fram kinesiska yuanens möjligheter att ta större plats.
Men vi behöver tänka om. Dollarns begravning är uppskjuten – och mycket talar för att det förblir så under lång tid framöver.
Dollarn dominerar redan det internationella monetära systemet. Cirka 90% av alla globala valutaaffärer involverar den amerikanska valutan. Världens centralbanker håller i genomsnitt runt 60% av sina reserver i dollar. Och på den snabbt växande marknaden för stablecoins är nästan hela volymen kopplad till dollarbaserade tillgångar.
Trump tycks vilja se att världen använder mer dollar – både i det traditionella monetära systemet och i det växande kryptoekosystemet. Däremot är hans syn på själva dollarvärdet mer oklar.
Å ena sidan vill han undvika en alltför stark dollar som naggar amerikansk exportindustri i kanten, särskilt när tullarna ska göra motsatsen.
Å andra sidan oroas han av en dollar som tappar i värde: en svagare valuta riskerar att minska världens aptit på amerikanska statspapper, driva upp räntorna och pressa aktiemarknaden.
Trump vill ju ha glada USA-börser och obligationsmarknader som ger låga räntor för staten, hushållen och företagen.
Det finns starka ekonomiska och politiska skäl för USA att driva på en fortsatt dollarisering.
Lägre upplåningskostnader är ett. En värld som behöver dollar behöver också reserver i dollar, vilket ökar efterfrågan på amerikanska räntepapper och pressar ned räntorna.
Dollardominans ger dessutom USA större ekonomisk-politiska frihetsgrader: omvärlden tenderar att ha relativt hög tolerans för amerikanska policyfel.
Federal Reserve tjänar dessutom pengar på seigniorage – utgivna dollar är ju en räntefri skuld på centralbankens balansräkning som ger kapital som kan investeras i tillgångar med positiv avkastning.
De geopolitiska argumenten är minst lika viktiga. Dollarisering stärker USA:s inflytande över det globala monetära systemet, inte minst i rivaliteten med Kina.
Vid konflikter kan länder stängas ute från internationella betalningssystem eller utsättas för sanktioner med stora ekonomiska konsekvenser. Samtidigt kan ekonomier med svaga institutioner överväga att ersätta sin egen valuta med dollar.
Det ger USA ett politiskt påtryckningsmedel som man inte tvekar att använda. Frågan om vilken valuta som blir global standard är i dag lika mycket geopolitik som ekonomi.
Men USA:s strategin är ett tveeggat svärd. På kort sikt kan en fördjupad dollarisering stärka USA:s inflytande.
På längre sikt riskerar den att påskynda just det Washington vill undvika: ett globalt sökande efter alternativ till dollarn. Ju mer dollarn används som ett utrikespolitiskt verktyg för USA, desto starkare blir drivkrafterna att skapa alternativa system.
BRICS-länderna uttrycker ständigt allt större missnöje med dollardominansen och vill söka sig bort från dollarn. Samtidigt kan dollarisering paradoxalt nog skapa stabilitet i länder med svaga finansiella system.
I många tillväxtekonomier – särskilt där förtroendet för nationella institutioner är lågt eller där kapitalkontroller begränsar tillgången till formella dollarinstrument – lär till exempel dollarbaserade stablecoins spela en växande roll i gränsöverskridande betalningar och informell dollarisering.
Under 2025 har dollarn tappat i värde, inte minst mot kronan. Vår fundamentala analys visar att dollarn fortfarande är övervärderad, medan kronan fortsatt är undervärderad.
Dollarns räntestöd har minskat i takt med att Federal Reserve sänkt – och väntas sänka – styrräntan, som trots det fortfarande ligger på relativt höga 4,0% i dag men är på väg mot 3,0%
Den politiska oförutsägbarheten från Vita huset har samtidigt höjt riskpremien för att äga dollartillgångar. Bilden av Sverige, sett med internationella investerares ögon, har å andra sidan ljusnat.
Riksbankens styrränta ligger nu på 1,75%. Prognosen är att dollarns räntestöd faller från 2,25%-enheter i dag till 1,25%-enheter i slutet av 2026.
SEB:s valutaprognos för 2026 säger att kronan kan stärkas ytterligare 7-8% mot dollarn, vilket tillsammans med årets rörelser ger en total förstärkning på nästan 25%. Priset på en dollar i slutet av nästa år väntas ligga på 8,80 kronor (i dag 9,50 kronor). Denna prognos behöver investerare i både amerikanska och svenska aktier ta i beaktande under 2026.
Dollariseringen fortsätter – och därmed skjuts begravningen upp. Men det är ingen garanti för att dollarn ska stärkas. 2026 väntas bli ännu ett år där räntor, riskpremier och politiska signaler väger tyngre än valutahegemonin. Och i den världen finns utrymme för att kronans återhämtning fortsätter. Den envise kronoptimisten ger aldrig upp.
Robert Bergqvist är seniorekonom på SEB
Investmentbolagen
Försvarsboomen
Analyser
Försvarsboomen
Analyser
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 725,35
.png&w=3840&q=75)
.jpg&w=3840&q=75)
