Drygt 200 miljarder kronor har svenskarna investerat i blandfonder. Det tjänar fondbolagen grova pengar på. Den genomsnittliga förvaltningsavgiften ligger på cirka 1,25 procent. Årligen betyder det cirka 2,5 miljarder till fondbolagens kassakistor.

Vid en första anblick kanske inte 1,25 procent är så mycket, tänker många. Det genomsnittliga årliga förvaltningsarvodet för svenska aktiefonder ligger på 1,1 procent. Och i priset, eller om du så vill i blandfondskonceptet, ligger ju en aktiv förvaltning mellan aktie- och räntemarknaden beroende på vilket tillgångsslag förvaltaren anser ha bäst förutsättningar för tillfället. Så marknadsförs många blandfonder, och vem har något emot att betala lite extra för att förvaltaren styr om kapitalet från aktiemarknaden till räntemarknaden när det osar katt om aktiemarknaden.

Om det nu hade varit så väl. Men tyvärr är det inte så. Och det är här som marknadsföringen sällan stämmer överens med verkligheten. I de allra flesta fallen är fondförvaltarna förvånansvärt passiva när kommer till att aktivt flytta kapitalet mellan aktie- och räntemarknaden. Som fondsparare ska man därför, i de flesta fall, inte förvänta sig mycket annat än den normalfördelning som fonden anger att den har.

Och när man beaktar passiviteten blir blandfonderna i själva verket väldigt dyra. För ser man till hur de två delarna prissätts separat, så förstår man vilket överpris som spararna betalar. Den genomsnittliga förvaltningsavgiften för en svensk aktiefond ligger på 1,1 procent per år. Motsvarande siffra för den genomsnittliga medellånga räntefonden ligger på 0,65 procent per. Då är det ganska enkelt att beräkna vad en blandfond borde kosta.

Många blandfonder placerar hälften i aktier och hälften i räntebärande värdepapper. Det skulle motivera ett skäligt årligt förvaltningsarvode på knappt 0,9 procent. De svenska blandfondsspararna betalar alltså i genomsnitt knappt 0,4 procent mer än så. Om blandfonderna hade varit mer aktiva i sin förvaltning och flyttat kapitalet mellan aktie- och räntemarknaden hade det kunnat gå att motivera den högre kostnaden.

Men i och med att de inte gör det måste rekommendationen vara att undvika blandfonder och i stället sätta samman sin egen blandfond. Det är enkelt. Genom att själv välja aktiefond och räntefond, helst från olika förvaltare, uppnår man med stor sannolikhet både bättre avkastning till lägre kostnad.

Mina erfarenheter säger också att fondbolagen generellt lägger mer krut på att förvalta enskilda aktie- och räntefonder, än på förvaltningen av sina blandfonder, som ofta inte prioriteras lika högt. Självklart finns det undantag bland blandfonderna, och det kan vara så att fonden verkligen har en aktiv förvaltning av tillgångsklasserna, aktier och räntebärande värdepapper. Men utgå inte från det.