I år har världsindex fallit med cirka 15 procent. Men det finns aktiemarknader som gått både bättre och sämre. Att Grekland ligger sämst till med en nedgång på drygt 45 procent är kanske inte så konstigt då det är just i Grekland som skuldkrisen har sin rot.

Tillväxtländerna generellt har tagit mest stryk, Latinamerika har tappat 23 procent, Asien exklusive Japan är ned drygt 20 procent och Östeuropa ligger på minus 28 procent. Ofta är det just Östeuropa som får mest stryk av tillväxtregionerna under nedgångar. Under 2008 gick världsindex ned 30 procent medan Östeuropaindex tappade 60 procent.

Men Östeuropa brukar också gå starkt i uppgång. Under 2005 steg världsindex med drygt 30 procent medan Östeuropa slutade på plus 80 procent, och under 2009 återhämtade sig världsindex med drygt 20 procent och Östeuropaindex steg med drygt 65 procent.

Det beror delvis på Rysslands stora andel i regionen som är cirka 80 procent enligt finansinformationsbolaget Factset. Ryssland dras med en stor politisk risk och en stor exponering mot olja och gas, två volatila branscher. Sedan är hela regionen behäftad med olika riskpremier så som politiska, korruptionsmässiga och den generella tillväxtmarknadspremien.

Dessa riskpremier fungerar som möjligheter i ett positivt börsklimat. Men de är också anledning till att aktieinvesterare värderar Östeuropeiska bolag så lågt.

Ser vi tio år tillbaka i tiden ligger den genomsnittliga p/e-talsvärderingen för Östeuropa på cirka 8,5, aktiemarknaden prissätter aktierna till 8,5 gånger årets vinster . För världen i stort ligger motsvarande p/e-tal på drygt 13,5.

Men börsnedgången har sänkt p/e-talen, som utgörs av priset på en aktie i förhållande till bolagets förväntade vinst. Vid årets början låg p/e-talet för Östeuropa på 7 och för världsindex på knappt 13, baserat på 2012 års vinster. Under året har det fallit och ligger idag på knappt 5 för Östeuropa och 10 för världsindex.

Att p/e-talen faller beror på att analytikerna inte har reviderat ned vinstförväntningarna i takt med att kurserna fallit. Faktum är att vinstförväntningarna har stigit med 5,5 procent i år. Det är inte unikt för Östeuropa, så är det även globalt. Enlig Factset har vinstförväntningarna ökat med cirka 7 procent globalt.

Idag är den genomsnittliga aktien i Östeuropa alltså hälften så dyr att köpa som i den övriga världen. Rabatten mot världsindex är klart högre än vad den varit historiskt. Sett över de senaste tio åren har rabatten legat på 37 procent men idag uppgår den till drygt 50 procent. Det är i och för sig inte konstigt, rabatten i Östeuropa ökar i kristider. Under vintern 2008 låg rabatten på drygt 60 procent.

Det gör att potentialen är dubbel, när väl riskviljan vänder. Dels tenderar Östeuropa att gå bättre än världsindex när det vänder upp, dels finns det ett rabattgap att fylla. Rabattgapet ger vid handen en avkastningspotential på drygt 25 procent, och skulle innebära att p/e-talet för Östeuropa hamnar på 6,3, allt annat lika.

Sedan återstår det ytterligare en potential baserat på historiska genomsnittliga p/e-tal. Vilken nivå som är rimlig är givetvis svårt att förutsäga. Men går marknaden tillbaka till 2011 års genomsnitt på 6,8 skulle det innebära ytterligare knappt 10 procentenheter, och ytterligare 25 procentenheter till 10-åriga genomsnittet på 8,5. Men det beror självklart också på hur aktiemarknaden globalt utvecklas.

Placera.nu vet inte när det vänder, men när det gör det tro vi att de stora bolagen kommer stiga första. Det beror till stor del på att en större del av börshandeln har gått över till indexprodukter och de följer de stora bolagen.

Därför bör breda indexnära Östeuropafonder hänga med bäst i början av uppgången. De hittar man ofta bland storbankerna. Handelsbanken Östeuropa, SEB Östeuropa och Nordea Östeuropa har alla en hög korrelation till MSCI Östeuropaindex. Prismässigt ligger de i den lägre intervallet på 1,6 och 1,75 procents avgift per år.

Ännu längre fram, efter en tid av uppgångar kommer riskviljan öka och investerarna vågar sig över till de mindre bolagen. Där är vi inte ännu, men då kan det vara läge att satsa på mer aktiva Östeuropafonder eller Östeuropeiska småbolagsfonder. Placera.nu tror att East Capital Östeuropa kan fortsätta att leverera långsiktigt god avkastning. Fonden är aktiv och placerar en stor del i mindre bolag.

Det gör också Carnegie East European, även om den har haft det motigt de senaste åren tror vi att den kan överraska på uppsidan. Den senaste tiden har den gått bättre och bättre relativt sett.

Utbudet av småbolagsfonder är litet, SEB Östeuropafond Småbolag är den enda renodlade småbolagsfonden. Men placera.nu vill betona risken som extra hög, i år har den backat med drygt 30 procent.